pedablogg

Mångkulturella almanackan

2012-01-19T14:00:00.000+01:00

Alla pedagoger känner väl till Mångkulturella Almanackan?

http://www.mkc.botkyrka.se/alma/index.html

Finland gör allt fel, men ändå …

2012-01-05T08:05:00.000+01:00

The Atlantic skiver, och gemensambloggen refererar:

Finska skolor samarbetar. Och strävar efter jämlikhet.

Inte konkurrens.

Inte privatisering.

Inte marknad.

Inte test.

Inte rankinglistor.

Inga ”fria val” mellan olika riskkapitalbolag.

Finska skolor gör - enligt den i Sverige dominerande ideologin - allting fel. Och ändå får de bättre resultat än svenska skolor. Och svenska elever klarar sig allt sämre i internationella test.

Vi kanske borde exportera björklundismen dit, så att de dras ner till vår nivå?

elitskolor

2011-12-02T09:57:00.000+01:00

Med tanke på skolverkets inspektion av elitskolorna Lundsberg och Sigtuna och pennalismen där: se filmen ”Lundsberg - så fostras överklassen”

Svenska som andraspråk i andra hand

2011-11-23T17:55:00.000+01:00

Regeringen tänker högt kring ämnet Svenska som Andraspråk. Regeringen, dvs. Björklund, tänker att ta bort själva ämnet. Därmed försvinner ett synligt utanförskap och ersätts av ett individuellt, osynligt. Individer istället för klasser - den nyliberala ideologens våta dröm. Misslyckanden blir då inte heller ett kollektivt problem, utan just individuella misslyckanden.

Läs: http://nyisvenskaskolan.blogspot.com/2011/11/svenska-som-andrasprak-amnet-forsvinner.html

skola och människosyn

2011-11-23T10:05:00.000+01:00

CSN vill ha skolkrapporter redan efter några timmars frånvaro. Argumentet är rent ekonomiskt: man vill undvika att behöva kräva pengar tillbaka som redan har betalats ut - de som strular i skolan har också problem med pengar, nämligen. Minister Sabuni demonstrerar sin människosyn:

- Kan skolorna följa det här sättet att jobba på tror jag man både kan ingripa tidigare för att stävja den här typen av beteende, men man kan nog också hindra en del unga från att hamna i skuldfällan, säger hon. (SvD)

Lite omtanke. Men mycket disciplin och kontroll. Skolk har inga orsaker - det är ett beteende. Problem skall inte lösas, de skall stävjas. Sabuni har nog läst mycket i gamla testamentet:

"Om någon har en uppstudsig och trotsig son, som inte lyder sin far eller mor och inte lyssnar på dem trots att de tuktar honom, så skall hans föräldrar ta honom och föra honom till de äldste i staden vid stadens port. Och de skall säga till de äldste i staden: "Den här, vår son, är uppstudsig och trotsig och vill inte lyda oss utan är en frossare och drinkare." Då skall alla män i staden stena honom till döds. Du skall skaffa bort det onda ifrån dig. Hela Israel skall höra detta och känna fruktan." 5 Mos 21:18-21

Lite mera seriöst: det är naturligtvis inte ur bibeln hon hämtar sina visdomsord. Det är enkel nykonservatism där ”dom där nere” skall sättas dit och kontrolleras. Och medelsvensson skall lära sig att passa sig, det kan drabba vem som helst. Det är också diskursen om vi och dom - vi, de skötsamma, står mot dom, de lata. Här görs de skötsamma till patriarker som har rätt att sätta åt dom andra, i ett slags gigantiskt Milgram-experiment där strömstötar skall ”hjälpa” människor att lära sig.

modeller och verkligheten

2011-11-14T20:04:00.000+01:00

Varför är en modell inte en orsak? Varför kan man inte säga så här:

        •        Lärare X är taskig mot tjejer därför att han har en negativ kvinnosyn.
        •        Lärare Y är taskig mot invandrarelever för att han är rasist.
        •        Politiker Z privatiserar järnvägen på grund av hans neoliberala åsikter.

Själv har jag feber för att jag är förkyld. Eller för att jag har blivit smittad. Eller för att jag har för hög kroppstemperatur. Eller … ?
Som ”diskursare” är det enklare: hos lärare X kan man observera vissa praktiker och tankestrukturer som kan beskrivas som ”negativ kvinnosyn”. Kvinnosyn är alltså en tankemodell som skall sammanfatta allt han gör och säger gentemot tjejer. Den skall helst också kunna förutsäga vad han kommer att göra gentemot nästa kvinnliga elev.

Det är besvärligt när studenter reifierar modeller, föreställningar och tankekonstruktioner och rentav hanterar dem som orsaker till människors handlande. Jag har ingen aning vad jag skall göra åt det.

En observation: reifieringen passar ihop med toleranspedagogik och förkunnelsepedagogik som vill gärna att människor får en bättre människosyn och kunskapssyn, har jag märkt. Om ”dom” har en negativ människosyn måste man ju ge dem en bättre sådan. Om de har en gammaldags kvinnosyn måste vi ju frälsa dem till en nyare sådan. Som i läroplanerna.

4 hörn

2011-11-07T09:51:00.000+01:00

”Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete”, sägs det.

Nåväl.

Jag läste just om något om ett pedagogiskt helvete: Värderingsövningar som exempelvis ”4 hörn” handlar inte om rätt och fel.

Det är säkert betryggande för en elever som intet ont anande ställde sig ett hörn och sedan upptäckte att hon är alldeles ensam där. Hon kan ju tyst rabbla det pedagogiska mantrat för sig själv: Det är inte fel att vara ensam om en uppfattning, det är inte fel att ha en åsikt som ingen annan har, det är inte fel …

Det är ett rent helvete att känna sig som en liten skit i fel hörn.

Tack och lov förstår de flesta eleverna vad som kommer att hända, kalkylerar balansen mellan bästisen, läraren, normen, ämnet och en massa annat och ”råkar” ställa sig i ett hörn som inte är rätt eller fel, men där det ändå majoriteten samlas.

Det borde finnas reserverade platser i helvetet för lärare som förväxlar ”är” och ”bör”, och som trosvisst förkunnar att deras egen önskedröm är verklighet. Det är den liberala, voluntaristiska drömmen: verkligheten förändras när man känner för det.

Synd att de kvinnor som lät sig fängslas i sin kamp för kvinnlig rösträtt inte visste att de borde bara ha ställt sig i rätt hörn för att få lov att rösta.

Bort med elevinflytandet!

2011-10-12T14:58:00.000+02:00

Tja, det är inte min idé, utan Lars Hansson (fp) i Lund som vill avskaffa elevdemokrati:

Det är i skolan som vi lägger grunden för ett demokratiskt samhälle. Men det ligger lika stora faror i ett ”överdemokratiskt” samhälle som i ett samhälle med bristande demokrati. Ett samhälle där alla känner sig ”kränkta” så fort någon annan bestämmer något fungerar inte!

Förmodligen skall eleverna därav lära sig för livet: man skall inte känna sig kränkt när någon annan bestämmer. Förr skulle man lära sig i skolan hur man blir demokratisk medborgare för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle. Nu skall man i fp-samhället lära sig att ta emot order för att lära sig leva i ... tja, vad? Kommandodemokrati?

Lärarnas historia

2011-10-06T14:26:00.000+02:00

En av de viktigaste (och kortfattade) översikterna över läraryrkets förändring och förändringarna i skolans organisation genom tiderna och fram till idag:

Lärarnas Historia

skolkonsumenter, skolproducenter och skolmarknaden

2011-10-03T16:50:00.000+02:00

Jan Thavenius skriver på Skola och Samhälle om det s.k.fria skolvalet. Jag har länge misstänkt att nationalekonomi är snarare ett slags religion än ett vetenskapligt ämne. När nu Thavenius refererar rapporten ”Konkurrensens konsekvenser. Vad händer med svensk välfärd” från SNS bekräftas mitt antagande.

Varje ekonom som resonerar om marknaden och dess funktionssätt antar först och främst att alla aktörer har fullständig information, och att de därmed kan fatta de beslut som gynnar dem bäst. Och på vilka grunder kan en potentiell utbildningskonsument (förr i tiden kallade man dem ”föräldrar” eller ”elever”) bilda sig en uppfattning om varans (förr kallat ”utbildning” eller ”undervisning”) pris och kvalitet? Björklund har hotat (eller lovat, beror på hur man ser det) att införa nationell rankning av skolor, och en del tidningar har börjat arbeta på sådana. De skall guida konsumenterna i val av sina inköp.

Men de löser inte problemet: vilka variabler skall man mäta eller ranka? Elevers livsinkomst efter utbildningen, kanske? Det är ungefär att köpa dagens Volvo med argumentet att PV 444 var en utmärkt bil. Elevers bildning och mognad? Det vore kul att se hur någon mäter det...

Varje tänkbart mått, säger Jonas Vlachos i nämnda SNS-rapport, innebär en hel del problem. Utbildning är alltså är en vara som inte fungerar på en marknad, och därför fattar föräldrar och elever sina beslut så gott de kan, t ex efter ”lika barn leker bäst”-principen, eller ”det gick bra för Anderssons tjej för två år sedan”, eller ”broschyrerna ser ju seriösa ut”. Större delen av informationen är i händerna på utbildningsproducenten, förr kallat för ”skola”, och kan därför manipuleras till skolans bästa. Påpekanden från skolinspektionen, liksom ägarnas vinsttransfereringar till Jersey tonas ner, och antalet datorer bland elever lyfts fram. Informationen manipuleras för att maximera vinsterna, och det är i regel konsumenten som betalar dessa. Så som marknaden ser ut är det fullt naturligt.

Och när det blir en liten rapport som visar att privatisering inte är ekonomiskt hållbar blir det rabalder som leder till att forskningschefer sparkas. Det är så en religion fungerar: om någon ser verkligheten på fel sätt drabbas man av översteprästernas vrede.

Rädda Dewey

2011-09-26T15:22:00.000+02:00

Ingrid Carlgren räddar Dewey genom att lägga till en diskursiv touch och insikten om olika kunskapsdomäner. Läs Skola och Samhälle ...

Mätningens problematik

2011-09-26T15:16:00.000+02:00

Anders Jönsson problematiserar likvärdighet i betygssättningen genom centrala prov. Och indirekt sågar han därmed av den gren som björklundismen sitter på: mäta objektivt för att kontrollera lärare (!) och elever är inte alls så enkelt som dess företrädare påstår. Läs Skola och Samhälle ...

interkulturell undervisning

2011-06-23T08:06:00.000+02:00

- och hur man förklarar att man segregerar elever i Svenska som Andraspråk. I de flesta andra ämnen försöker man integrera genom att eleverna undervisas tillsammans med andra, men i Svenska som Andraspråk försöker man istället att hålla isär dem. Lena Fridlund analyserar hur man tänker då:

Lena Fridlund: Interkulturell undervisning – ett pedagogiskt dilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser

livslångt lärande - inte med läs- och skrivsvårigheter

2011-06-23T07:58:00.000+02:00

Cirka 20 procent av svenskarna har läs- och skrivsvårigheter, en fjärdedel av dem bedöms ha dyslexi, vilket innebär att personen har svårt med kopplingen mellan hur bokstäverna ser ut och hur de låter. Läs- och skrivsvårigheter kan också bero på ett svagt korttidsminne, problem med ordmobiliseringen, koncentrationssvårigheter, problem med arbetsminnet eller ovana vid ett abstrakt skriftspråk.

Det finns flera orsaker till detta, framför allt de ökande kraven att kunna hantera svåra texter, men även att ha bra självförtroende och att ta till sig utbildning. Allt detta är svårt om man har läs- och skrivproblem.

(Nadja Carlsson, I kamp med skriftspråket. Vuxenstuderandes med läs- och skrivsvårigheter i ett livsvärldsperspektiv, avhandling vid GU)

språk och betyg

2011-06-23T07:54:00.000+02:00

Uppenbarligen måste man vara svensk och tjej för att få bra betyg i biologi. Sambandet är framför allt språket, killar/elever från flerspråkiga miljöer får sällan högre betyg.

Intressant att en avhandling undersöker hur språkliga utslagningsmekanismer i skolan fungerar.

förskolan fördummar

2011-06-23T07:44:00.000+02:00

Susanne Thulin: ”Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapligt innehåll i förskolan”.

Barn i förskolan ställer konkreta, nyfikna frågor, men för fördummande svar. Intressant att förskolans pedagogiska diskurser består, medan läroplaner kommer (och går?)

Susanne Thulin funderar över orsakerna:
 – För det första kan det handla om att lärarna inte kan svaren på barnens frågor. För det andra kan det handla om att den traditionella och överordnade synen på verksamheten som har gällt i svensk förskola tar överhanden. Där väger omsorg och lek tyngre än lärande. Enligt den synen ska man som lärare inte vara föreskrivande och berätta allt är för barnen. Barnen ska tänka själva och ta reda på saker själva, säger Susanne Thulin (Pressmeddelande från GU)

av lärare för lärare

2011-06-08T18:13:00.000+02:00

Teacher on Demand - kreativa lärare delar med sig av sina kunskaper

tips för lärare - filmer

2011-05-26T14:41:00.000+02:00

Om man letar efter lite ovanliga dokumentärer:

http://www.archive.org/
http://freedocumentaries.org/

Diskussion är bra för förståelsen

2011-05-25T10:34:00.000+02:00

http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/gruppdiskussionerkanokaforstaelsenavfysikilaos.5.4ba252ed12fc1940b8c80001374.html

Elever diskuterar med varandra och förstår bättre. Man uttrycker sina tankar, sorterar dem, hör hur andra sorterar sina tankar. Men när det finns olika åsikter måste de diskuteras, det hjälper inte att bara rösta.

Det intressanta är kanske att läraren spelar en viktig roll som moderator - men inte som den björklundska förkunnaren av kunskap och visdom.

Deliberation i klassrummet ...

terminologi

2011-05-25T10:20:00.000+02:00

<http://www.forskning.se/fordigiskolan/egnanyheter/sprakbruketinoundervisningenkanvaraorsaktillalltsamreresultatipisa.5.4ba252ed12fc1940b8c80001272.html>

Intressant tanke i samband med Pisa-nedgången: lärare pratar ”vardagssvenska”, men prov och test använder den exakta vetenskapliga terminologin. Elever förstår inte uppgifterna.

OK, ropar vän av ordning: åter till begrepps- och definitionspluggande. Strunta i vardagskopplingarna.

Men: att lära sig begrepp utan att koppla dem till vardagen är meningslös: man förstår dem inte, och kan inte använda dem. Men att lära sig fenomen utan att kunna ”spika fast dem” i begrepp leder till att man inte kan jobba med dem. Man kan hänga upp tankar på begrepp - har man inga begrepp kan man inte hänga upp dem.

Alltså: Mer begrepp NÄR elever har förstått ett vardagsfenomen och vill hänga upp det på något.

Läxfria skolor är bättre

2011-05-25T10:09:00.000+02:00

Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande

<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>

”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”

Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.

Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.

Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.

Ambjörn Naeve om nätbaserat lärande

2011-05-13T14:19:00.000+02:00

http://www.vastervik.se/sites/hc/templates/Hc_IframePage.aspx?id=15045

- något för högskolan att fundera över?

elitskolor

2011-04-11T09:38:00.001+02:00

Snart skall de första 300 elever gå på ett elit-högstadium.

Det är sannerligen synd om de högpresterande som inte kan utvecklas i vanliga klassrum. De skall visst inte integreras, de skall segregeras. Plötsligen är segregation vacker.

Många människor tycker det är bra. Det fascinerar mig. Mest fascinerar det mig att man glömmer bort att varje urval av några innebär ett bortval av resten. Jag har frågat runt, och får i regel svaret ”... det måste ju inte bli så!”

Inte?

Om Kalle väljs ut för något, innebär det väl att Lisa inte får delta? Varför ser alla hur underbart det är att bli valt först i idrotten, men ingen kommer ihåg hur det var att slumpas bort bland de sista?

Och ingen tycks tro att skolor ”för resten” får rest-pengar. Den grundmurade tron på svensk rättvisa och likhet påverkas inte av skolsegregationen. Trots att friskole-systemet demonstrerar hur det offentliga skolväsendet urholkas finansiellt genom skyldigheten att hålla reservplatser för alla som tar svängdörren in och ut ur den kommunala skolan.

Och ingen tycks tro att de egna ungar kan höra till ”resten”. Alla ser sig själva i rollen som vinnare.

Och varför, varför ser ingen de ungar som idag stämplas till förlorare? Varför är det synd om de som sägs vara starka, men inte om de andra?

Det är fascinerande att kollektiva erfarenheter och föreställningar väger tyngre än allt annat.

betyg - förutsättningar och följder

2011-02-16T10:46:00.002+01:00

Social Rapport 2010 (speciellt kapitel 7) beskriver tydligt att det finns ett samband mellan klass och andra bakgrundsvariabler och de betyg en elev får. Och vilka följder dessa betyg får för elevens liv: föräldrars fattigdom leder till att elever sätts in på fattigdomsspåret. Fattigdom reproduceras. Betyg är en sorteringsmekanism.

Det är långt från björklundismer som "betyg är till för att hjälpa". Betyg speglar de kort man har fått sig tilldelad.

Men det finns hopp - även i en socialstyrelserapport: Om skolan lyckas ge en elev bra kunskaper kan det sociala arvet övervinnas lite grann.

Om, alltså.

Men om skolan fortsätter att dela ut kunskap till de kunniga - då händer inget sådant. Skolinspektionens rapport "Rätten till kunskap" visar tydligt att skolans arbetsmetoder och förhållningssätt bidrar till den sortering som Social Rapport visar. En skola som kompenserar för klassbakgrunden skiljer sig ganska mycket från dagens skola.

Att behandla alla lika kan vara fruktansvärt orättvist.

Att se eleven som individ, utan klass, kön, etnicitet och rullstol är att vara blind.

Att vara neutral är att välja sida.

reflektion om "diskutera & reflektera"

2011-02-13T10:45:00.006+01:00

Många studenter har svårt att förstå varför de inte får tycka, känna och utgå från sig själva.

Argument som din känsla bevisar inget eller din övertygelse behöver inte övertyga någon annan - de fungerar inte: såna som inte vill fatta behöver man ju inte prata med, sa en student.

Ingemar Stenmark: "Hä löns int' förklar' för den som int' begrip."

Åsiktssegregation, alltså. Vi pratar med de våra och vi förstår varandra. Vi tycker lika.

Då behöver man inte heller någon jäkla pedagogik, som någon student sa:
Jag vet hur man gör med barn.
Jag är en bra pedagog.
Jag behöver inte snacka med akademiska argument.
Jag vet vad jag tycker.

OK, Riksöverpedagog Björklund struntar också högaktningsfullt i fakta, forskning, siffror och logik.

Han vet hur det är i skolan - han har varit elev.
Han vet hur man får folk att sköta sig - han har varit major.
Han behöver inte lyssna på några jäkla akademiker.
Om de mopsar sig drar man in deras utbildningstillstånd.
Han vet att dom är flummare, som snackar om siffror och konstiga franska filosofer.

Jag misstänker starkt att lärarutbildningen bidrar till studenternas tänkande.

Många studenter säger att det alltid har varit ok att reflektera över växthuseffekten utifrån frågor som "vad tycker du att man ska göra?" De säger att det har varit ok att säga att exkludering inte är bra för barnen, och att det inte är rättvist att diskriminera. Många studenter föreslår som åtgärd att man skall se barn som de är och man ska se individen. De säger att det alltid har varit ok att säga så. Det har alltid fått tycka, bara de tyckte rätt.

Det händer så ofta att jag måste tro studenterna.

Jag försöker förstå hur det kan bli så. Min gissning är att vi hör och ser studenternas tankar, men inte ställer frågan "hur måste man ha tänkt för att kunna säga så?" (James Gee)

Vi frågar kanske inte hur studenter tänker när de säger "jamen jag känner att ungarna är bortskämda nuförtiden".

Vi frågar kanske inte vad studenter tänker när vi säger "reflektera/diskutera".

Vi frågar kanske inte vad studenter tänker när en föreläsare säger "jag tycker". Föreläsaren menar kanske "20 års forskning ligger bakom min enkla sammanfattning", men studenter hör "hon tycker, alltså får jag också tycka".

Vi borde analysera mera: hur tänker studenterna egentligen? Hur tänker exempelvis en student som säger "survival of the fittest" i en diskussion om andra studenters handikapp?

Vi borde prata klarspråk och kalla en spade för spade. Det är är kanske inte snällt att säga att vägen till Auschwitz började med frågan om alla har samma rätt att leva. Det är möjligt att studenten blir upprörd och arg och kanske ledsen.

Men det ändrar inget i sak.

segregation i skolan

2011-02-13T08:30:00.002+01:00

Kan man kritisera flum, samtidigt som man producerar flum?

Jomenvisst. Björklund är Mannen!

Sverker Sörlin argumenterar klart och koncist: Björklunds politik har inte med kunskap att göra - det är bara retorik. Björklunds politik handlar om att sortera, att ge till dem som har, och att ta ifrån dem som inte har.

Komplettera sedan med lite läsning av skoldelen i Social Rapport 2010 (speciellt Kapitel 7) och man förstår hur fattigdom, utanförskap och segregation reproduceras. Och skapas.

Lärarförbundets tidning för högskolan

2011-02-02T10:55:00.000+01:00

http://www.lararnasnyheter.se/hogskolan

Learning and teaching

2011-01-19T13:54:00.000+01:00

James Atherton underhåller en av de viktigaste sajterna om pedagogik: Learning And Teaching

Sokrates går inte här

2011-01-17T17:44:00.004+01:00

Detta inlägg har redigerats därför den ursprungligen byggde på en tanke som en student yttrade någon gång. Trots att varken studenten eller gruppen eller ämnet eller ens högskolan nämndes, trots att studentens egen formulering inte användes får man nog försöka undvika att någon känner sig träffad.

Tanken handlade om studenters behov av ”målanpassade” föreläsningar och om ett slags recept-förväntningar i lärarutbildningar. Jag menar att det är ett allvarligt och generellt problem, eftersom ingen kan erbjuda recept som fungerar i några årtionden framöver. Och även om det fanns sådana recept vore det mera meningsfullt med en undervisning som visar hur man skapar sina recept, än med en undervisning som lär ut recept.

Och så menade jag att det är en utbildningsfråga. Vi som högskola är kanske inte tillräckligt medvetna om att vi borde satsa på didaktik, och inte på metodik?

Det var allt ...

attityder kommer i paket

2011-01-16T20:00:00.000+01:00

attityder kommer i paket
07-01-11
Trots många års forskning kring fördomar och sociala attityder (Fromm, Reich, Adorno, Rokeach, Altemeyer) tycks några principer hänga kvar i svensk skolväsende:

        •        en attityd åt gången (könsroller, xenofobi, neonazism, homofobi etc)
        •        attityder ses som kognitiva, därför:
        •        fakta och information skall befria eleverna från sina inställningar

Exempel för detta finns t ex i Lpf 94 där fel könsroller och negativa attityder skall bekämpas med "kunskap".

Nu meddelar Forum för Levande Historia att var femte elev har negativa inställningar till invandrare, muslimer, judar och homosexuella. Men ungefär hälften av eleverna vill inte svara alls därför att de är osäkra, kluvna eller tveksamma.

Det finns alltså samband. Avskyr man så avskyr man "i paket".

Det om något borde väl skjuta den gamla kognitiva toleranspedagogiken i sank?

"Nu skall jag med information bevisa varför ni inte skall vara nazister" borde väl vara överspelad?

forskningsetik

2010-10-03T08:59:00.000+02:00

US-regeringen ber om ursäkt för ett experiment i Guatemala där människor medvetet smittades med syfilis och gonorré för att testa behandlingsmetoder.

Ett av många experiment på människor i underläge, som Tuskegee (alt. källa) och andra. Och i Sverige kan vi ju begrunda vipeholmsexperimenten med karies.

Studenters väg genom högskolan

2010-04-30T12:44:00.000+02:00

Något man borde sätta i händerna på varje ny student: Perrys analys av vad som händer med nya studenter.

Många studenter brottas med de förändringar de förväntas hantera. Det här är ett intressant sätt att reflektera över dessa förändringar.

Lättast läser man kanske på här:

William Rapaports beskrivning av studenters intellektuella och etiska utveckling

Wikipedia om Perry

Wikipedia om studenters utveckling

William Rapaport om studenters intellektuella och etiska utveckling

skolverkets "normsystem"

2010-04-30T12:30:00.000+02:00

Skolverket beställer just nu kurser för lärarlyftet. För ämnet samhällskunskap skriver man så här:
Undervisningen i samhällskunskap ska ge eleverna de medborgarkunskaper som behövs för att kunna orientera sig i en alltmer komplex värld och utveckla elevernas demokratiska kompetens. [...] behöver elevernas kunskaper om det svenska styrelsesättet, samhällssystemets uppbyggnad och det grundläggande norm- och rättssystemet stärkas
När skolverket talar om ”samhällssystem” menar man rimligen ”staten”. Samhället är ju det civila samhället, där facebook, fotboll och fester ingår.

När skolverket talar om ”normsystem” menar de rimligen de normer som staten så gärna vill föreskriva. Normer är ju annars det som människor i sina olika grupper anser vara rätt sätt att uppföra sig, och det skiljer sig kanske något mellan bandidos och byråkrater. (Bandidos är dom med motorcyklar).

Skolverket buntar ihop normer med rättsystemet: polisen, fängelser, straff, kontroll, övervakning. Systemen bara finns, de är och kommer alltid att finnas. Tror skolverket. För några år sedan hade skolverket själv ett annat ”normsystem” - men det vill de väl inte påminnas om just nu.
De flesta elever är för jämställdhet, men toleransen mot utsatta grupper är lägre.
Vi och dom. OK, eleverna har fattat vad de skall tycka om män och kvinnor, men det där med att tåla dom andra - nä, det funkar inte. ”Vi” skall ha ”tolerans” mot ”dom”. Så snällt. Dom är inte del av oss, av samhället, av gemenskapen ... men vi kan vara snälla mot dom.
Ca 60 procent av eleverna kan tänka sig att rösta i framtiden, men förståelsen för demokratiska principer behöver stärkas.
Att 40% av eleverna inte kan tänka sig rösta skall bemötas med att banka in demokratiska principer. Man kanske borde låta dem skriva 500 gånger ”jag skall rösta i varje val”?

Big Brother hälsar. Inte TV-jippot, utan den där som styr och övervakar ”norm- och rättssystemet”. Elever skall helt enkelt att lära sig att det är som det är, att de har sin plats, och att det är bra som det är. Det kallas för ”demokratiskt kompetens”. Nå ja ...

Brave New World

2010-02-15T16:33:00.000+01:00

1984

2010-02-15T16:29:00.000+01:00

Ny lärarutbildning

2010-02-11T16:18:00.001+01:00

Man kan säga mycket med få meningar. Som regeringen/Björklund när den nya lärarutbildningen presenteras:
- En historielärare som inte själv kan sin historia kommer att ha torftiga lektioner och inte kunna inspirera eleverna, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Det vore förstås för mycket begärt att just Jan Björklund - som brukar vara lite osams med forskning och fakta - skall visa några argument för detta påstående. Men det är ju inte meningen heller. Det framställs som ett ”sunt förnuft”-argument, något som helt enkelt är sant & självklart.

Sen drar Björklund slutsatsen att man därför skall satsa på ämneskunskaper. Alltså: en lärare med mycket historiekunskap kommer automatiskt att ha ”o-torftiga” lektioner och inspirera elever. Är det så enkelt? Själv har jag fått mycket tråkiga lektioner med mycket kunniga lärare ...
Vad alla blivande lärare ska läsa blir tydligare reglerat. Bland annat ska de lära sig hur man bedömer elever och sätter betyg.
Se där, se där - mer kontroll. Regeringen kontrollerar lärare, som kontrollerar elever. Och resultatet blir självstyrande lärare som uppmuntrar självstyrande elever?

Och så en liten knorr mot slutet:
För att bli en bra lärare krävs lämplighet för att bli lärare.
jo, visst ...
Regeringen avser därför att utreda hur lämplighetsprov skulle kunna användas som behörighetskrav till lärarutbildningen.
Men vänta nu: för att bli lärare måste man vara lämplig? Alltså - man måste vara lämplig innan man en försöker att bli lärare?

Lämplighet är i Björklunds värld en medfödd egenskap som man har eller inte har. Det gäller bara att hitta rätt plats för rätt person. En del är lämpliga att bli minister, en del att bli lärare, en del att bli städerska - var och en på sin plats i samhället.

Ledare och ledda ...

Studenter tänker ...

2010-02-08T10:27:00.000+01:00

Jag har just läst ett antal - stort antal - tentor.

Jag kan inte låta bli att undra: hur tänker studenterna egentligen? Vilka föreställningar finns bakom studenternas beskrivningar?

Jag har hittat några.

De flesta studenter har en teori om människors beteende. När de skall ändra beteende (även hos små barn) använder de konsekvent det svenska mantrat: kunskap. information. undervisning. (ja, de är identiska i studenternas texter).

Alltså: vad gör vi åt genusfrågor, rasism, mobbning? Vi informerar. Ger kunskap. Man är ju lärare...

Vad informerar vi om? Värderingar. De goda värderingar. Rätt värdering. Värdegrund.

Tanken är ungefär så här: Efter information/undervisning/värdeförmedling ändrar människor sina personliga värderingar och handlar hädanefter rätt. Goda pedagoger är pedagoger som vet rätt, som känner rätt, som tänker rätt. Som har de rätta värderingarna. De mindre goda pedagogerna är de som inte har fått informationen, än.

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Hur överbrygger man klyftor mellan människor?

Man förklarar. Man förklarar hudfärg. Man förklarar varför dom inte äter griskött. Man förklarar varför dom fastar.

Tanken är ungefär så här: Det finns en skillnad mellan människor, den är ingen social konstruktion. Skillnaden skall förvetenskapligas. Därmed, menar de flesta, blir det uppenbart för barnen att klyftan är ok. Barnen vet ju nu, de förstår. Och då accepterar de. De accepterar att dom är annorlunda. Men att man inte skall tycka illa om dom för det.

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Det är inte bra att kategorisera, säger de flesta. Det är inte bra att ha fördomar. Det är inte bra att ha t ex köns-stereotyper.

Ett grupp säger: jag ser bara individer.
En annan säger: jag berättar för barnen hur man skall se på kön, invandrare, etnicitet. Sen vet de, och då har de inga fördomar längre.

Studenterna ser alltså en motsats: fördom - rätt uppfattning.

Fördomar är uppfattningar som inte är ok.

Målet är att veta hur det är, t ex hur kvinnor och män är. Lika. Eller att svenskar och utlänningar är olika, men att man förstår det.

_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/

Det där med individer är knepigt. Jag kan se att studenter ser en motsättning mellan samhälle och individ: Samhället tvingar oss att göra saker, men som individer är vi fria.

Alltså: vad gör man åt genusmönster bland barnen? Jo, man berättar för barnen att de nu får leka med vad de vill. Och då väljer ju barnen fritt, oberoende av samhällets tvång.

Samma mönster finns ju i läroböcker, där samhälle/stat bekrivs som tvångsapparat och liberalismen predikar att arbetslinjen kommer att göra oss fria. (jo, det är en medveten anspelning).

Synd att studenter inte kan se samhällsförändring som mål, utan bara flykten från samhället. Synd att studenterna inte ser sig som del av ett samhälle, utan bara som offer för samhällsförtrycket.

Och så är det väldigt synd att studenterna i all välvilja cementerar föreställningar om vi och oss, invandrare och svenskar. Segregationen skapas genom att den tas för given, och förklaras vetenskapligt.

ny tidning för pedagoger ...

2010-02-05T10:14:00.000+01:00

Skola och samhälle: http://www.skolaochsamhalle.se/

Initiativtagare som Ingrid Carlgren och Sven-Erik Liedman ... det kan ge ett lite annorlunda perspektiv. Men vem som helst kan skriva i tidningen - det skall bli spännande att se om det blir ett forum för skolpolitiker som uttalar sig som privatpersoner ...

erfarenheter

2010-01-17T21:44:00.000+01:00

Får vi skriva om våra erfarenheter?

- Ja, visst.

”Forskaren hävdar att xxx, men det tycker inte jag. Det är inte så på min skola”

Jag skulle nog hävda att erfarenhet och intryck inte är samma sak. Vi får miljoner intryck varje dag, men hur vi gallrar, tolkar och värderar dem är inte lätt att veta. Människor är inga seismografer.

Men framför allt är det en epistemologisk fråga. Om jag hävdar att alla svanar är vita behövs bara en enda svart svan för att göra påståendet ogiltigt.

Men om jag hävdar att flickor i regel får bättre betyg än pojkar behövs mer än ”det är inte så på min skola”.

att läsa ...

2009-12-07T10:31:00.000+01:00

Frykman, J. (1998) Ljusnande Framtid! Skola, social mobilitet och kulturell identitet Lund: Historiska media

Idag fortsätter allt färre ungdomar från arbetarklass till högre studier. Däremot går de flesta akademikerbarn i föräldrarnas fotspår. Har skolan upphört at fungera som språngbräda för social rörlighet. Var den nyskapande pedagogiken med individen i centrum misslyckad?

Ja, det anser etnologen Jonas Frykman ... Skolans tidigare strävan att forma eleverna till Något har bytts mot 90talets ambitioner att lära dem att bli Någon - ett förödande mål för elever som kommer från hem utan studievana. (från baksidestexten).

förmedlingspedagogik

2009-12-04T16:18:00.000+01:00

Förmedlingspedagogiken - överföring av små färdiga kunskapspaket till elevernas huvuden - är ingalunda bara en rest från en konservativ värld som skulle bevaras till varje pris, genom att kunskapen om denna värld bevaras och förmedlas.

Det är ett mycket modernt projekt.

Mathilda Wiklund har undersökt hur DNs ledar- och debattsidor konstruerar “den goda läraren”. Där beskrives skolan som ett socialdemokratiskt rivningsprojekt, allt pedagogiskt som flum och ideologi. Där utmålas Jan “Messias” Björklund och hans “bara fakta, bara kunskap, raka rör”-ideologi som den enda tänkbara räddningen. Och så blev det ju också.

Det är alltså en framgångsrik modell att erbjuda en-faktors-förklaringar för alla förekommande problem. Om man nu råkar ha landets största tidningskoncern i ryggen.

I detta samband bör man kanske hylla Hans Bergstöm, som såg till att förmedlingspedagogiken fick inträde till DNs debatt- och ledarsidor. Han var en av de få som insåg att krisrapporter och enkla patenlösningar som disciplin, styrning och kontroll ger borgerligheten hegemoni över utbildningsområdet - och i förlängningen makt över de diskurser som styr socialpolitiken, integrationen, och välfärden.

mer kommunikation

2009-12-04T08:11:00.000+01:00

Mer om studenten som sökte moraliskt stöd. Hon fick inte det stöd hon hade hoppats på, utan en uppmaning att ta itu med saken.

Det kommer ett mail:

Jag ser att du kritiserar mitt arbete. Jag tror du har missförstått mig. Jag vill prata med dig och förklara.

Intressant.

Visst, det är möjligt att jag har missförstått. Sånt händer.

Men, som studenten redan berättade för sin “stödperson” - det är kritiken det är fel på: “... och han kritiserar mitt arbete hela tiden!”.

Och hon vill inte prata med mig för att förstå min kritik: hon vill prata med mig så att hon kan eliminera mina missförstånd.

Det är 2 aspekter som fascinerar:

- kritik uppfattas tydligen inte som förändringsuppdrag: kritik ses uppenbarligen som personlig. Kanske jag skall övergå till “snäll-kritik”, typ “din uppsats är underbar. Bäst. Du är bäst. Din uppsats är bästast. Men så kunde du kanske ändra lite på det där ...”

- och: om vi pratar tillräckligt länge blir vi sams, dvs. jag ser arbetet ur studentens perspektiv. Den diskursanalytiska ansatsen bakom det här tilltalar mig: verkligheten konstrueras genom ord. Problemet är bara att jag inte vill ha min verklighetsuppfattning utbytt mot någon annans. Tänk om jag inte vill bepratas tills jag inser att min kritik var fel?

kommunikationsmönster

2009-12-04T08:03:00.000+01:00

Det är kanske nåt etniskt, men jag upplever vissa kommunikationsmönster som exotiska.

En student menar att jag kritiserar hennes uppsatsutkast. Hon berättar det inte för mig - hon går till någon annan lärare och berättar det. I valet mellan att kräva en ändring eller att få moraliskt stöd valde hon det moraliska stödet.

Några kursdeltagare har synpunkter på litteratur, examinationsuppgiften, en kollegas undervisning. De berättar det inte för den som är ansvarig för kursen: de går till någon annan person. Där berättar de att de har klagat och blivit avvisade. Där berättar de hur omöjlig uppgiften är. Där gräver de också fram saker som är faktiskt har rättats till.

Vad är målet?

“Tycker du inte också att han är omöjlig?”
“Håller du med mig?”

Eller?

Dela - nätverk för lärare

2009-10-23T14:13:00.000+02:00

Här finns ett nätverk för lärare som delar med sig av idéer, undervisningsförslag, tips och en massa annat:

Dela

Konsten att vara vetenskaplig

2009-10-19T09:14:00.001+02:00

Sven-Ove Hansson: Konsten att vara vetenskaplig. (pdf)

Han förklarar ungefär hur man forskar - och varför man gör så. Läs den!

politisk korrekt

2009-10-04T11:16:00.000+02:00

Ibland är man slö. Jag har blivit förolämpad, för en vecka sedan. Och upptäcker det nu.

En student kommenterade en föreläsning med "du vet ju vad du ska säga för att vara politisk korrekt".

Jag fattade ingenting. Jag, politiskt korrekt? Inte!!!!

Sen förklarade hon. Muslimer har en hederskultur, de förtrycker kvinnor och mördar döttrar. Därför måste vi befria deras kvinnor. Det vet alla. Men du förnekar det. Du vägrar att se sanningen därför att den inte är politiskt korrekt.

Lite naivt trodde jag att den härskande/styrande ideologiska diskursen är mest politisk korrekt:

nyliberal marknadsreligion,
neokonservativ law-and-order-romantik,
postpolitik, som finansministens vädermetaforer
salongsrasism med migrationsverkets champagnefester när man lyckas med en svår utvisning

I verkligheten är det tydligen politiskt korrekt att veta att rasism är den sanna läran, men att förneka det därför att man vill tillhöra kultureliten. Att ljuga för karriärens skull. Att vara en intellektuell hora.

Lustigt. Nästan. Den styrande rasismen beskyller alltså icke-rasister för att ha makten över diskursen.

Men det har rasister alltid gjort: "slå tillbaka" för att försvara fosterlandet, vitheten, rasen. Finns något brutalare sanningsanspråk än att hävda "den som förnekar att vi har rätt ljuger"? Antingen har de rätt, eller så har de rätt.

Och den som inte är med oss är mot oss.

För dom har vi läger. I rent självförsvar, förstås.

Ny skräckfilm

2009-10-01T10:02:00.000+02:00

Räddningen från flumskolan har visst fått lite collateral benefits, av skolverkets senaste rapport att döma (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer)

Skolverket visar att vi får

mer differentiering (= sortering & gallring),
mer lönsamma privatskolor med färre utbildade lärare och mer do-it-yourself-pedagogik,
mer kommunala sparåtgärder med mindre pengar till skolor och utbildning,
sämre skolresultat med ett större glapp mellan "bra" och "dåliga" elever ...

Vad är avsikt, vad är effekt, vad är sidoeffekt?

Själv röstar jag för att differentiering är huvudsyftet med "århundradets skolreform", men det kan ju också vara en (ur skolministerns perspektiv) lycklig sidoeffekt.

Sammanfattning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258
Rapporten: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260

"jag tycker"

2009-09-30T10:20:00.000+02:00

Frasen "jag tycker", tycker jag, verkar ligga i tiden.

Men det är förstås intressantare hur den används.

När politiker anlägger cockerspaniel-fejset och ser bekymrade ut och "tycker" att det behövs fler poliser i Rosengård, för att upphäva utanförskapet där, då handlar det inte om en personlig åsikt. Men det framställs så.

Det personliga tyckandet upphäver regeln "makthavare skall argumentera för sina åtgärder".

Den regel makthavare vill införa är "jag känner, precis som du och alla andra". Skillnaden är att makthavarnas "kännande" kan sätta andra i fängelse. Och att detta kännande uttalar sig om fakta, verkligheten, saker - och konstruerar dem. Den konstruerar burka-hotet i Danmark (omkring ett dussin kvinnor i burka hotar danskheten), den konstruerar hotfulla källarmoskéer i Rosengård (som de flesta där aldrig besöker) och så vidare.

"Känna" betyder alltså "jag behöver inte argumentera för det".

Den nya känslan: jag känner att världen är platt. Det känns så. Då måste det ju vara så. Bäst att stanna i Sverige, så man inte ramlar över kanten.

Ett problem jag ser i förlängningen är att man på detta sätt kan skapa sig en egen värld. Video on demand levererar den videofilm vi just nu vill se. Helt ok. Men: Life on Demand. Strukturer on demand. Verklighet on demand?

Om man inte kan kommunicera sin verklighet, om det inte finns någon gemensam grund att tala om - hur handlar vi då? Utifrån vår egen känsla?

Eller med fingret i luften, för att följa andras känslor? Det är lika illa det - som jakten på terrorister visar. They seek him here, they seek him there, those frenchies seek him everywhere" skaldade Röda Nejlikan. Bin Ladin måste ju vara någonstans - eftersom alla talar om att han är ett hot. På en flygplats nära dig? I mailen?

Eller med k-pisten när man återbesöker sin gamla skola, där man kände sig förnedrad, man inte kunde tala om det?

"Kännandet" ersätter argument, och jag känner att därmed en hel värld av gemensam argumentationsgrund faller. Habermas' deliberation förutsätter att vi enas om argumentations-regler. Vad gör vi utan dessa regler?

Därför vill jag inte läsa fler uppsatser som handlar om vad författaren känner, tycker, upplever. Det är intressant som en upplevelse, visst. Men det hjälper mig inte att förstå. "Jag känner" argumenterar inte med mig. Utmanar mig inte. Får mig inte att tänka nytt.

Dessutom innebär "jag känner" ett spel med ord som på svenska råkar sammanfalla:

- "jag upplever" - t ex jag känner hunger, lust, längtan ...
- "jag har en vag tanke" - t ex känner jag att jag har glömt något, och att jag skriver för mycket här.
- "jag beskriver verkligheten, men vill/kan inte argumentera för det" - t ex om jag känner att det här är ett viktigt ämne.

Att känna hunger är legitimt. Ingen annan kan bedöma om jag verkligen känner det. Jag kan säga det, och kräva att jag blir trodd. Sannfärdighet, som Habermas säger, om inte jag minns fel.

Men att känna att Rosengård måste omges av taggtråd och poliser - det är ett uttalande som kräver ingrepp i andras liv och borde därför legitimeras. Om inte annat än genom att talaren presenterar sin världsbild och sina argument.

Därför, känner jag, vill jag inte läsa fler uppsatser där författaren känner helt personligt ... speciellt inte om författaren skall bli lärare och känner att hon/han känner för en viss undervisning, dvs. för att forma andra människors liv.

test - om bloggen

2009-09-30T10:12:00.000+02:00

Detta är ett test:

Min röst ska nu komma från någonstans i rummet.

Och detta var ett diskriminerande diskursivt inlägg. Det utesluter alla som inte förstår vilken företeelse inlägget lutar sig mot. Och därmed vilken tid det leker med.

Och förklaringen för det diskriminerande diskursiva är också rätt så nördig. Den positionerar texten i ett annat kontext och i en annan diskurs, närmare: i diskurs-diskursen.

Slut på nördigheter.

obundet slumpmässigt urval

2009-08-30T00:45:00.000+02:00

skolstart

2009-08-25T09:26:00.000+02:00

Välkommen tillbaka till skolan!

fri konkurrens och kontroll

2009-08-17T18:16:00.000+02:00

Jaha, nu har alltså H:r Björklund kommit på att det finns en "betygsinflation". Nåja,

Jan Björklund säger att det inte är bevisat, men att mycket pekar på att det finns en betygsinflation.

Som vanligt, alltså: skolministern har en känsla. Som alla de andra gånger han skaldade om disciplinbrist, flumskola, hot och våld och övergrepp och allt annat som han - och knappast någon annan utanför hans supportergrupp - såg i den svenska skolan. Matilda Wiklunds avhandling visar tydligt att hans budskap var i säck innan den var i påse.

Björklund tror vidare:

Eftersom eleverna fritt får välja skola finns risken att skolorna gärna ger för höga betyg, tror Jan Björklund.
– Jag är ändå för det fria skolvalet men jag tror att man är naiv om man tror att man kan ha ett fritt skolval utan att man från statens sida kontrollerar och följer upp. Och det är ju det vi nu rättar till. Vi har haft fri konkurrens och fritt skolval under 15 år men vi har inte haft någon ordentlig uppföljning och nu ska vi få det, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Vem var det då som var så naiv att han förespråkade privatägda skolor - på Newspeak kallat för friskolor - som lösning för alla problem?

En förbryllande tanke: är det privatskolorna som skall kontrolleras? Nej, alla skolor skall granskas. Vilket antyder alltså att det inte alls handlar om jakten efter skolor som använder bonus-betyg som konkurrensmedel, utan om en generell kontroll av lärares verksamhet. Exakt så som skolutredningen visar: lärarna behöver hjälp att tolka läroplanen, att undervisa rätt, och att sätta de rätta betygen. Och rättar in sig i ledet.

Och ministern meddelar redan var kryphålen finns: betyg skall inte bara sättas utifrån proven, lärarna skall väga in vad eleverna gör på lektionerna. Det är bara "allt för stora avvikelser" som skall undersökas.

Alltså: sköt det hela snyggt, så händer inget. Utom att alla skall kontrolleras.

kön och forskning

2009-08-17T18:07:00.000+02:00

Under många år har det varit "common knowledge" att forskningen försummar det kvinnliga perspektivet. Läkemedelsforskning och krocktester med bilar är bara två exempel. Den tanken döljer dock att det inte alls är så att forskning systematiskt struntar i kvinnor. Om forskning har en genus-slagsida så är det förmodligen så att forskning helt enkelt reproducerar gängse föreställningar om könen.

Därför är det överraskande-glädjande att forskning från Lunds universitet visar att tendensen att skada sig själv är (nästan) lika vanlig bland killar som bland tjejer.

En av fyra av de tillfrågade 14- och 15åringar har skadat sig själv, en av åtta t o m 5 gånger eller oftare

Förklaringen de själva uppger är också den oberoende av kön att de saknar bra relationer till föräldrar och kamrater.

Källa: Svd

Quango

2009-08-16T09:39:00.000+02:00

I UK är politiker och forskare allt mera skeptiska till "quangos" - quasi-autonomous non-governmental organisations, alltså organisationer och företag som betalas med offentliga medel för att utföra speciella uppgifter. Som t ex att undervisa. Grundtonen i senare tids forskning är att det är oklart vad man egentligen får för de statliga eller offentliga pengarna.

Men sådana frågor ställer vi oss inte i Sverige. I Sverige konstaterar vi att vi har privata aktörer i skolvärlden, att de tjänar ordentligt med pengar, och att de mår bra.

Men skolresultaten då? Vaddå, har de något med det hela att göra?

Vid heliga St. Naivitas, trodde verkligen någon att idén med skolans privatisering var att *förbättra utbildningen*? Se vad Åsa Torstensson säger om järnvägarna: det kan bli lite dyrare biljetter, det kan bli så att de lägger ner olönsamma landsändar, men kunden får ju fler aktörer att välja mellan!!!!

Centre for Policy Studies har undersökt varför quangos har varit så populära bland politiker, trots att (delvis samma) politiker kritiserar dem. Ett argument är att man kan låta en Quango undersöka, utföra eller argumentera för saker som man inte själv vill stå för. Som t ex när migrationsministern ger uppdraget att visa den militanta islamismen. Sedan kan hon instämma i, vara bekymrad, och tyvärr vara tvungen att ingripa för att skydda någon.

Inte heller det kan diskuteras och undersökas i dagens Sverige.

Källor:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/education/8198105.stm

http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/8135734.stm

klass & privatskola = karriär

2009-07-22T12:41:00.000+02:00

Flera rapporter från Storbritannien visar att det finns ett samband mellan den klass man tillhör, de skolor man besöker, och den karriär man kan förvänta sig. Nu senast har Final Report on Fair Access to the Professions (sammanfattning och rekommendationer här) visat den roll privatskolorna spelar. Bland annat utgör de underlag för de sociala nätverk som ordnar tillgång till top-jobben till sina medlemmar.

Men även Bourdieus analys av det sociala kapitalet spelar en betydelsefull roll för den (frånvarande) sociala mobiliteten. Begåvningsreserven måste aktiveras, skriver Alan Milburn, och artikeln "Move on up: Is biography destiny?" demonstrerar betydelsen av just det sociala kapitalet.

Intressant att det finns sådana rapporter - i alla fall i andra länder. I Sverige satsar vi till synes tvärtom: mer privatskolor och därmed segregation, mer och tidigare sortering, mer disciplinering och utgränsning av "störande", mer av sagan att var och en är sin egen lyckas smed, mer satsning på eliten ...

Kan det bero på att topp-nätverk slutar sina led och är nöjda med sin intern-rekrytering? Att kakan är mindre, och måste fördelas inom familjen?

Alan Milburn menar i alla fall att Storbritannien inte kommer att lyckas om det fortsätter att utesluta barn från studie-ovana miljöer.

Men det är ju i utlandet.

friskolor tar sig friheter

2009-07-11T10:41:00.000+02:00

Skolinspektionen meddelar att granskade och kritiserade skolor fortsätter att anställa obehöriga lärare: 87% av kommunala lärare har examen, men bara 68% av "fri"-skolornas lärare.

Mest intressant är skolinspektionens förklaring:

Enligt Skolinspektionen är orsaken till den stora andelen obehöriga lärare att skollagen kan vara svårtolkad, och att rektorer i bland struntar i att följa reglerna.

Är reglerna mera svårtolkade för friskolans ägare?
Och varför struntar just "fri"-skolornas rektorer i reglerna?

It's the economy, stupid ... Fritt översatt: tanken med "fri"-skolorna är just att tjäna pengar. Mindre utgifter, mer intäkter, liksom. Obehöriga lärare är billigare, och lättare att bli av med.

Men det får man kanske inte säga, om man jobbar på skolverket.

objektiv skolreligion

2009-06-18T09:49:00.000+02:00

Enligt förslag till skollagen är det ok med religiösa skolor.

Men de måste hålla sig till saklighet och allsidighet, och "inslag av bekännelsekaraktär" får inte förekomma i

"… målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden."

Dessa processer kallades förr för undervisning.

Konfessionella skolor måste alltså utveckla icke-konfessionella värden i undervisningen. Först efteråt får man bli religiös. Och med religiös menas då andakter, bön och liknande.

Ella Bohlin - medlem i Kristdemokraternas partistyrelse - sa i en intervju med tidningen Humanisten så här:

Jag är kreationist. Men jag tycker inte att skolorna helt ska svänga om och ersätta Darwins lära med bibeln. Men jag tycker att man ska presentera båda förklaringarna utan att ta ställning för vilken av dessa läror som är korrekt.

Det låter förstås lite naivt att någon skola - eller lärare - skall kunna presentera den objektiva sanningen, fri från värderingar, perspektiv, paradigmer och ideologier. Speciellt med tanke på att alla ideologier och världssyner har en föreställning om hur det egentligen är, varför det är så, och hur det borde vara. Självklart har religiösa skolor ett religiöst perspektiv på världen, även medan de undervisar.

Som Ella Bohlin så elegant antyder: religiösa program har naturligtvis ett sanningsanspråk. Som alla andra ideologier också.

Så - varför då detta spel för galleriet? I samma skollagförslag talas det ju om att tvinga alla elever till sexualundervisning - även det är ett beslut som bygger på värderingar.

Förklaringen skulle kunna vara att Björklund balanserar mellan två diskurser:

föräldrarnas rätt att fostra sina barn. Eller, som Europakonventionen säger: "att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."
tvångsassimileringen med huvudbudskap att "nu ska vi visa dom var skåpet ska stå".

Då kan det ju vara bra att säga som man alltid har sagt om privatskolor: Dom gör olika, men ändå samma.

Fan tro't.

9a testas

2009-06-16T07:44:00.000+02:00

SvD informerar om den världsberömda superklassen 9A, som skulle visa att man med rätt lärare och engagerade elever kan få bra betyg trots dåliga förutsättningar.

Det tycks stämma - delvis.

Diagnostiska prov visar nämligen att klassens kunskaper är betydligt sämre än deras betyg. Men det gjorde sig bra på TV ...

testa fram eliten

2009-06-15T07:54:00.000+02:00

Den nya skollagen anger att tester skall användas för att sålla fram eliten i grundskolan.

Jan Björklund till SvD: Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas, oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl.

Jaja, detta hemska elitförtryck. Rulla tummarna, i nio år. Vilken tortyr ...

Det finns mycket man kan undra över, t ex om Herr Björklund har sett en skola någon gång. Eller läst att betygssystemet anger redan nu 3 olika kvalitetsnivåer. Eller har frågat sig varför lärare i så fall inte individualiserar undervisningen. Eller om han har hört talas om att intelligens- och studievana utvecklas och förändras - de är inte givna en gång för alla.

Men det är ju inte hans agenda. Hans agenda är att driva igenom en ny pedagogisk diskursq två delar:
- Människor är av naturen olika. Oföränderligt, genetiskt. En gång för alla. Skolans uppgift är att sortera.
- Jämlikhet är inte att kompensera för orättvisa startvillkor i livet. Jämlikhet är att gynna de som har försprång, och ta ut eftersläntrarna ur racet.

Liberalism à la Björklund är inte socialliberalism, som stödjer samhällets olycksbarn så att de har en chans att hinna ikapp. Björklund-liberalism är sorteringsliberalism: arbetarkunskaper åt arbetarbarn, elit-kunskaper åt elitens barn. Jedem das Seine.

En krass ego-liberalism: vi måste satsa på våra ungar. Vi ska behålla vår inkomst så att vi kan satsa på våra och vårat, och om vi betalar skatt ska den gynna våra ungar.

Dom kan ju satsa sina pengar på sina ungar. Och om de inte har pengar är det ju inte vårt fel. De kunde ju ha ... tja, varit elit-elever i grundskolan ... och valt sina föräldrar rätt ...

RSS

2009-06-08T18:31:00.000+02:00

Jag är ledsen, men RSS:en föll bort när jag överförde den till Google Feedburner. Om du vill hålla dig à jour ber jag att du prenumererar igen.

Didaktik: att förstå

2009-06-08T12:07:00.000+02:00

Att förstå.

At förstå partier.

Att förstå politik.

Att förstå ... Sverige. Hela? Även Robert Lind i Kramfors? Och - ändras inte hela Sverige medan vi försöker förstå det? Rentav ... ändras det inte därför att vi undersöker det?

Att förstå Fredrik Reinfeldt - som vaddå? Så som hans stylist ser honom? Så som hans fru ser honom? Hans mamma?
Hans partivänner? Hans karikatyrist? Hans talskrivare? Så som historien kommer att beskriva honom om 10 år, 100 år, 500 år?

Alltså - förstå som vaddå?

Att säga "jag vill att ni förstår" innebär alltså "... på mitt sätt". Och samtidigt: "... därför att det är Sättet. Ty jag har makten och härligheten att bestämma hur det verkligen och egentligen är".

Att förstå innebär att skapa en avbildning av något "där ute" i ens huvud. Den som säger "jag har Avbildningen" utövar makt över människors sätt att hantera verkligheten.

Och utövar än mera makt genom att hävda att "min avbildning är ingen avbildning - det är verkligheten"

centralisering = mindre byråkrati?

2009-05-23T09:34:00.000+02:00

Ekot:

Regeringen tänker avskaffa kommunernas skolplaner och skolornas kvalitetsredovisningar:

– De har inte fyllt något större syfte, samtidigt som de har åsamkat rätt så mycket byråkratiskt arbete ute i kommunerna, som naturligtvis medför kostnader. Vi ska inte ha regler och byråkratiska processer i onödan. Det finns tillräckligt mycket byråkrati som tyvärr behövs, men just detta behövs inte och då ska det avskaffas, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Björklund förklarar sedan också att det där att kommunen utvärderar sina egna skolor är som att låta folk besiktiga sin egen bil, man kan inte lita på resultatet. Det är förstås intressant. Där sitter alltså tjänstemän och blåljuger ...

Det centrala är dock att skolornas utvärdering och förändringsplaner är "mycket byråkratiskt arbete". Behövs inte. Avskaffas. Staten skall styra istället: Den statliga Skolinspektionen skall

få fler och kraftfullare möjligheter att ingripa mot skolor ....

Minskade kostnader och ökad statlig styrning. När skolplaner och kvalitetsredovisningarna infördes för 12 år sedan skulle de ge medborgarna information om skolornas situation och utveckling. Men sånt kostar ... dock bara en bråkdel av den reklam som nu blir den främsta "informationskällan".

Marknad och stat. Fp.

Den Nya Rättvisan

2009-05-22T10:16:00.000+02:00

Björklund vill ha elitsatsningar i skolan - för rättvisans skull. Även de överbegåvade har en rätt att ...

Precis. Och de har en rätt att slippa dom där. Att träffa dom där. Risken finns ju att de upptäcker en värld utanför sin lilla "gated community". Genom att möta andra kunde de rentav utveckla en social sida, typ medkänsla, solidaritet, kanske rentav lär sig nåt av dom.

Den nya rättvisan: Don efter person. Eller Jedem das Seine.

En fascinerande tanke: alla människor har olika mycket begåvning. Vi testar dem regelbundet - vetenskapligt - gärna med start direkt på BB. Sen får vi dela in dem i kaster, som alfa, beta, gamma, delta och epsilon, och så slipper vi slösa resurser på dem som ändå inte blir något. Rättvist och bra. De som har mycket begåvning får mycket stimulans, och de som har lite får lite stimulans.

Arbetarna slipper får lära sig komma i tid, men slipper plugga svåra saker som matematik och engelska och svenska. Men de blivande ministrar får plugga nyttiga saker som målstryning och resultatmätning och kontroll och disciplinering, men även de slipper läsa onyttiga saker som t ex Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932, där just denna samhällsvision utvecklats.

Arthur C Clarke

2009-04-30T23:23:00.000+02:00

We have to abandon the idea that schooling is something restricted to youth.

How can it be, in a world where half the things a man knows at 20 are no longer true at 40 - and half the things he knows at 40 hadn't been discovered when he was 20?

stöpa i samma form

2009-04-29T21:32:00.000+02:00

Herr Björklunds mantra är att "inte stöpas i samma form". Det är ett slags mantra som regelbundet återkommer, t ex på fp's hemsida (En sökning på "stöpa" ger 35 träffar på fp-sidan):

... går det inte att stöpa alla elever i samma form. De praktiskt sinnade ska få upprättelse i nya gymnasiet.

Alltså: de är visserligen "praktiskt sinnade". Människor kan indelas i praktiskt sinnade och teoretiskt sinnade. Så är det bara. Av naturen, kan man förmoda. Och då skall de praktiskt sinnade styras till en form, och de teoretiskt sinnade till en annan form.

Men Björklund "stöper" inte. Han bara låter naturen ha sin gång.

Först bestämmer man vad "naturen" är. Sedan låter man den ha sin gång.

Intellektuellas barn är naturligt intellektuella och skall då naturligt ges chans att vara intellektuella.
Andra barn är naturligt praktiskt sinnade och skall då slippa att det intellektuella ...

Och vissa barn är muslimskt sinnade och skall då - nämen hallå, nejdå, de skall befrias från det där. De skall inte stöpas i den muslimska formen, de skall, äh, liksom, ja alltså befrias från sin kultur, de skall bli öppna, ö-stöpta, naturliga som vi, alltså.

Segregations-retorik

2009-04-28T14:26:00.000+02:00

Ekot meddelar natt det blir svårare att komma in på teoretiska gymnasiekurser, och att yrkesförberedande kurser blir lättare:

Anledningen är att kurserna ska vara just högskoleförberedande. Vi behöver höja krav, ambitioner och resultat i det svenska utbildningsväsendet. Min bedömning är att de inte blir så svåra så att de flesta elever inte skulle kunna klara av dem. Men det blir svårare med ett antal nya, krävande kurser som ska läsas och klaras av. Det betyder att många ungdomar måste plugga mer i framtiden. Det är vad Sverige behöver, säger utbildningsminister Jan Björklund bland annat.

En gång till, ministern. Det blir höjda krav. Men de flesta klarar av kurserna. Men det blir svårare med nya krävande kurser. Hm. Det var ungefär lika svårt att förstå som Björklunds läsning av utredningar ...

Fritt översatt blir det kanske så här:

Kära väljare, nu ska vi klämma åt dom där ungarna. De ska få plugga som ....
Kära lärare, nu ska vi tillbaka till elit- och pluggskolan.
Kära elever, det blir inte så farligt. Ni klarar det.
Kära jämlikhetsvänner - alla klarar av det!
Kära elit-vänner - vi skall banne mig sortera! Alla ska inte in på universitetet!

Ekot förklarar också:

Samtidigt blir det mindre och lite lättare teori på yrkesprogrammen, 600 poäng gemensamma ämnen, för dem som vill.Det väntas också bli lättare att komma in på ett yrkesprogram, men det är inte klart än.

Förtjusande. "För dom som vill". Jo. Dom som vill kan ju alltid plugga vidare sen, medan dom kör lastbil eller lägger asfalt eller kakel eller bygger hus.

Och om dom inte vill kan vi två våra händer: dom har chansen, visst. Ministerns eget löfte. Det kan ju inte vara Björklunds fel om det råkar uppstå ett bildningens och medborgarkompetensens klass-samhälle. Dom har valt det själva ...

Uppsats-dags

2009-04-28T08:48:00.000+02:00

De årliga uppsatserna närmar sig. Och som vanligt är ordet "kan" populärt. Kan högläsning vara bra för matematiken?

Kan grisar flyga?
Ja.
Men endast korta sträckor, och mestadels vertikalt nedåt ...

flickor och pojkar

2009-04-28T08:41:00.000+02:00

Sedan 60talet har flickor bättre betyg än killar, ca 10% i snitt (utom i idrott&hälsa), säger delegationen för Jämställdhet i Skolan. Fler kvinnor än män läser på högskolor, och de dominerar ännu mer på högstatusutbildningar. Kvinnor utgör också en majoritet bland doktorander.

Egendomligt nog verkar "jämställdhet" fortfarande innebära att det skall vidtas åtgärder för att gynna och skydda flickorna.

Björklunds utvisning

2009-04-14T13:39:00.000+02:00

Björklund meddelar att störande elever skall utvisas från klassrummet. Det är inget nytt, även om det numera skall gälla även grundskolan.

Det intressanta är dock en förskjutning. Tidigare har Björklund talat om att öka disciplinen: utvisning skulle fungera som ett hot - den som stör får inte vara med.

Nu är det faktiskt lugn och ro som gäller: de som stör skall inte vara med, de skall bort så att de andra kan jobba disciplinerat.

Man måste hålla med när han säger att den gamla lagen (som han själv lät skriva direkt efter maktövertagandet) är luddig.

Den gamla lagen innehåller faktiskt en bisarr omtanke om de störande eleverna som skall tvingas att älska skolan.

Det nya förslaget är tydligare: skolan är inte till för DOM DÄR, utan för de snälla, disciplinerade eleverna.

Det behövde faktiskt sägas.

räcker jobben?

2009-04-04T13:24:00.000+02:00

Ofta upptäcker jag resonemang av typen "jobben räcker inte till", eller "regeringen har skapat jobb". Båda utgår från en föreställning om en begränsad jobbmängd som skall fördelas till alla behövande.

Det är svårt att förklara att resonemanget på en och samma gång hör hemma i berättelsen om den sociala ingenjörskonsten ("vi fixar jobben", "vi löser krisen") och om främlingsfientligheten ("dom tar våra jobb").

Studenterna menar oftast inte illa: de är beredda att dela på jobben, och vill gärna att regeringen fixar några fler jobb för behövande flyktingar.

Men det är svårt att frigöra sig från den förhärskande föreställningen - till och med nu när regeringen inte "fixar jobben" utan hoppas att allt löser sig. Nu står hoppet till G20: de skall nog fixa jobben.

Tanken på den goda överheten väger tyngre än tanken på marknadsekonomin ...

regeringens ansvarsfulla underskott

2009-04-02T20:43:00.000+02:00

Statens eget Ekonomistyrningsverk beräknar att staten kommer att gå med underskott de närmaste tre åren.

Årets underskott är 149 miljarder kronor. Hälften av underskottet beror på "stödåtgärder till det finansiella systemet" - i klartext: de har gått till bankerna.

Den andra hälften beror på regeringens skattesänkningar, alltså en medveten och planerad nedrustning av staten på väg mot en nyliberal nattväktarstat. Så här föll orden:

Ekot: Men mer än hälften av underskottet kan ju förklaras av skattesänkningar som regeringen har genomfört. Har det varit ansvarsfullt.– Så kan man inte beskriva det. Vi har ansvarsfullt genomfört skattesänkningar som har understrukit vår arbetslinje när vi har haft överskott.

Ah. Ansvarsfullt är ordet. En ansvarsfull privatisering. En ansvarsfull omfördelning uppåt i inkomstpyramiden. Jaha, då är det ju i sin ordning.

Och när vi har överskott gäller arbetslinjen.

I klartext: Fan tar dig om du inte arbetar. Räkna inte med stöd när du blir sjuk, arbetslös, övertalig, dålig. Den som inte arbetar skall inte heller äta (och behöver då inte heller alla tänder, enligt socialstyrelsens anvisningar skall det räcka att underhålla 20 tänder för fattiga, medan vi som inte får socialbidrag i regel har 28 tänder).

Den sköna nya världen. Ansvarsfullt skall det vara. Orwells sanningsministerium hälsar.

(Ekot, 2/4)

IPRED

2009-04-02T13:00:00.000+02:00

Sedan 1/4 gäller IPRED-lagen, som gör att underhållningsindustrin kan kräva att få veta vem som ha en viss IP-adress. Sen kan de ordna husbesök med erbjudanden man inte kan motstå, hota att stämma privatpersoner på enorma skadeståndsbelopp eller erbjuda att mot en viss avgift avstå från att stämma någon.

Många skaffar sig nu hemliga IP-adresser. Men det tycker underhållningsindustrins chefjurist Henrik Pontén är riktigt "oroväckande":

- För alla som blir utsatta för olika typer av brott, hot, förtal och mobbing på nätet så är denna typ av anonymisering ett problem, säger Henrik Pontén som är jurist på Antipiratbyrån.

(Ekot 2/4)

Man kan riktigt se hur piratjägarna ligger sömnlösa om nätterna. De plågas av tanken på elever lever under hot, kanske hot att stämmas och krävas på skadestånd och andra trakasserier. Och kanske av tanken att behöva dra igång en kampanj för att förbjuda anonyma IP-adresser ...

Det är synd om piratjägarna.

till växtvärket

2009-04-01T20:54:00.000+02:00

Sedan 1/4 ha vi en ny myndighet: Tillväxtverket.

Så romantiskt. Efter HighTech-myndigheten NUTEK kommer nu något som vanligt folk begriper sig på. Och det säger sig ju självt, har man ett tillväxtverk kommer tillväxten som ett brev på posten.

Precis som Orwells sanningsministerium, som ju spred de rätta sanningar, och migrationsverket som sköter ut- och avvisningar, eller en integrationsminister som predikar om hårda tag och utlänningars eget ansvar ...

Livet blir lättare med vackra ord.

Gratis-läromedel

2009-03-28T08:39:00.000+01:00

Det finns böcker. Och det finns gratis-böcker.

OKQ8, Preem, Statoil och SAS informerar om miljön - om bilismens och flygets miljöeffekter.

Astra Zeneca informerar om forskning och djurförsök - om experiment med människor i fattiga länder?

IFPI - skivbolagens intresseorganisation - informerar om "ett schysstare Internet". Förmodligen om pirate bay?

Scan och Köttbranschens Riksförbund informerar om "Mervärden" - vegetariskt? djurtransporter?

Svenskt Näringsliv informerar om samhällsekonomi ...

Listan är lång. Så snälla företagen är som informerar elever. Och hur mycket kritisk textanalys ingår i lärarutbildningen?

Björklund-utvisning

2009-03-28T08:32:00.000+01:00

Svt: Godmorgon 09-03-11

Jan Björklund om arbetet med den nya skollagen:

"Möjligheten att visa ut en elev som är väldigt störande måste få finnas för att lugn och ro i klassrummet."

Maktspråket: den måste få finnas. Punkt.

Utgränsningen: lugn och ro i klassrummet. Utanför finns de utvisade.

Varför de stör? Det finns inget "varför": dom är störande. Man kan inte göra något åt det - bara åt dom.

Det är som det är. Dom är som dom är. Och dom ska utvisas från vårt fina samhälle. Det måste bara vara så, om Björklund själv får välja.

den nya högskolan

2009-03-27T10:02:00.000+01:00

Studiemedel skall krympas, så att studenterna studerar snabbare. De skall inte läsa en massa onyttiga kurser, de skall bli snabba och effektiva.

Och då behöver de inte någon studentkår. De ska inte ha möten och diskutera rättigheter och medbestämmande - de är där för att utbildas. Då kan man lägga ner studentkåren. Göra det frivilligt att betala en avgift, t ex - ett effektivt sätt att lägga ner utan att lägga ner.

Input, output, effektivitet.

Inte tänka - studera.

James Atherton

2009-03-12T12:17:00.000+01:00

Aldrig hört talas om honom? Synd!!!!

Han driver av de bästa och fylligaste webplatser om lärande, pedagogik, undervisning och allt annat som hör ihop med det. Ta bara hans förklaring för SOLO-taxonomin!

Men utforska själv: http://www.learningandteaching.info och http://www.doceo.co.uk

Teaching teaching & understanding understanding

2009-03-12T11:53:00.000+01:00

En utmärkt video från Universitetet i Aarhus: Teaching teaching & understanding understanding

Källa: http://video.google.com/videoplay?docid=-5629273206953884671

hade Björklund rätt?

2009-02-13T06:40:00.000+01:00

Skolverket har nu kommit med en undersökning som sägs visa att Björklund i sina valtal nog i alla fall hade delvis rätt. Läsförståelse över medel, matte och naturvetenskap någonstans kring medel, trivseln är hög. (Rapporten i sig är en utmärkt lektion i undfallenhet: hur man visar att chefen har rätt även när han har fel)

Men vad sa Björklund egentligen?

Björklund hävdade att tillgänglig forskning visar att svenska elever är sämre än de flesta andra, att de är frånvarande, lata, ovilliga att lära sig, och dessutom aggressiva och hotfulla. Skolan är i förfall, därför att sossarna inte har fattat detta. Och nu skulle skolan räddas genom att omvandlas, genom kontroll, disciplin, maktutövning, förmedlingspedagogik och enkla, raka kunskaper.

Björklund hävdade helt enkelt att skolans människosyn är fel.

McGregor formulerade våra grundantaganden om andra människor i två ytterlighetskategorier:

X-synen säger att människor är lata och arbetsovilliga. De måste kontrolleras, styras med tydliga order, och ledas med hot, straff och uppmuntran. Människor vill slippa ansvar, och därför måste ledaren själv behålla ansvaret.
Y-synen utgår ifrån att människor vill utvecklas och ta ansvar, bara de ges utrymme till det. De arbetar och strävar för att de själva vill. Uppmuntran är värdefull, medan hot och straff snarare skapar hinder.

Båda kategorierna är självuppfyllande. X-ledare litar inte på människor, som då inte tycker det är kul att jobba. De känner sig övervakade, misstrodda, kontrollerade, och gör därför så lite som möjligt. Uppmuntrade människor känner att ledarna litar på dem och blir aktiva.

Björklund ser X-människor omkring sig: lärare såväl som elever. Båda skall kontrolleras och styras.

Därför skall enkla baskunskaper förmedlas: det kan kontrolleras. Därför betyg: ett makt- och kontrollmedel. Därför tillsyn: annars sitter de lata jäklarna i personalrummet och fikar, medan eleverna chattar och sms:ar hela dagarna. Kaserngård eller kaos, var och är Björklunds budskap.

Nej, Björklund hade inte rätt. Inte ens delvis.

Men Björklunds skola kommer kanske att göra att han får rätt, om inte lärare och elever smiter undan och ägnar sig lite åt lärande vid sidan om faktaförmedling, disciplin och kontroll.

studieförbud som tilläggs-straff

2009-02-12T21:00:00.000+01:00

Ekot, 12/5:

Regeringen har uppdragit åt högskoleverket att undersöka att/om människor som har begått brott skall få studieförbud. Det blir förstås en förutsättningslös utredning, som bygger på utbildningsministerns förklaring:

– Det är slöseri med skattebetalarnas pengar och med den personens tid. Därför att det då är uppenbart att utbildningen inte kan fullföljas och då är det lika bra att antingen inte ta in studenten eller låta honom sluta omedelbart, säger Lars Leijonborg.

Resonemanget tar avstamp i tanken att vissa utbildningar kräver att man är ostraffad. Men resonemanget begränsas inte till dessa. Lejonborg ställer frågan generellt. Men sedan backar han igen:

Men han tycker inte att saken är enkel, och vill understryka att grundregeln ska vara att den som begår brott ska kunna få en ny chans.
– Det är två principer som står mot varandra. Vi får se nu vad Högskoleverket kommer fram till, om man bör göra en sådan här regeländring, säger Lars Leijonborg.

Alltså, den ena moralen säger att man är förlåten när man har avtjänat sitt straff.

• Den andra moralen säger ”en gång bov, alltid bov - det är generna, karaktären, personligheten”.
• Och lönsamhetsmoralen säger att det är slöseri med resurser att utbilda ”dom där”.
• Och byråkratmoralen säger ”låt en myndighet hålla i yxan, så har jag inte sagt nåt”. Det är ju bara en regeländring, inget moral-beslut.
Så konstrueras neokonservativ liberalism - ingen har gjort nåt, och Lejonborg har bara tänkt högt.

barnuppropet

2009-02-05T14:01:00.000+01:00

Läs, tänk, skriv på, sprid!!!!!

Men tänk, framför all...

http://sites.google.com/site/barnuppropet/

integration eller assimilation

2009-02-03T15:46:00.000+01:00

Enligt Ekot vill fp’s arbetsgrupp för skolan vill förbjuda undervisning på elevers modersmål. Men inte för diplomatbarnen som går i engelsk, tyska eller franska skolor, som klarar sig ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”.

Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förandring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med mycket invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:

Vi talar om de kommunala skolor och friskolor där nyanlända barn och flyktingar som kommer till Sverige och ska bo kvar här går i.

Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.

Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.

Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.

förintelsen i läroböcker

2009-01-26T10:37:00.000+01:00

Ur en lärobok i samhällskunskap:

Hitlers strävanden att utöka Tysklands makt genom krigsföring var till en början framgångsrika. I takt med att krigslyckan vände, blev dock nazismen allt grymmare. Rasförföljelserna utmynnade i folkmord på över sex miljoner judar, den s.k. Förintelsen.

i takt med - här indikeras ett samband. Om inte krigslyckan hade vänt hade alltså nazismen hållit sig till den vanliga grymheten, som före kriget när man slog ihjäl kommunister, mördade handikappade och psykiskt sjuka, höll pacifister och Jehovas Vittnen och kritiska journalister i läger där man bara pryglade dem lite grann och mördade lite då och då ... och de miljoner ryssar man lät svälta ihjäl i koncentrationsläger - de hade man förstås behandlat snällt om inte krigslyckan hade vänt ...

skolan ska fostra

2009-01-18T12:38:00.000+01:00

Ibland lyckas skolan - trots sina insatser. Martin Smedjebäck skriver i sin blogg om två 11-åringar som hävdar sina åsikter. Till synes menade att det inte är så bra att tillverka missiler för att döda människor. De ville inte lussa på Saab Bofors Dynamics.

Fick de beröm som Karl-Bertil på julafton? De demonstrerade ju kristen etik och västerländsk humanism? Och nog skall skolan uppmuntra elever att tala för sina åsikter?

Inte direkt: de kritiserades och motarbetades av både vuxna och klasskamrater för att de inte ”ställer upp”.

Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större (Uppsala Universitets motto).
Eller: etik är bra, affärer är bättre?

freire

2009-01-01T15:49:00.000+01:00

Med tanke på den förhärskande definitionen på undervisning ett trotsigt citat av Paolo Freire:

Att undervisa är inte att programmera
utan att problematisera,
inte att ge svar på frågor
utan att kasta fram frågor,
inte att överföra uppfostraren till eleven
utan att provocera till självbestämning.

(Ur: Pedagogik för förtryckta, 1972)

Titeln är lite märklig, med tanke på att originalet snarare heter ”De förtrycktas pedagogik”. Man ser hur svår tanke på de förtrycktas självbefrielse egentligen är ...

lärarutbildningen

2008-12-13T22:38:00.000+01:00

"It is our choices, Harry, that show what we truly are, far more than our abilities." Albus Dumbledore, i J.K. Rowlings, Chamber of Secrets, p. 333

Lärarutbildningsutredningen föreslår att lärarstudenter lämplighetstestas - innan de antas till utbildningen. Lärare förväntas ha en naturlig begåvning. Får man gissa att studenter med moderlig läggning blir förskollärare, och de med ledarbegåvning blir antingen högstadielärare eller majorer?

ändra sig, lära sig

2008-12-04T14:30:00.000+01:00

Många lärarstudenter vill att dera elever inser något.

Föreställningen är intressant: insikten gör att elever ändrar sig. Insikten styr hur elever uppfattar verkligheten, hur de tänker, vilka attityder de har, och hur de handlar. Handlingar är medvetet styrda.

En elev som mobbar gör det därför att han/hon inte har insett att man inte skall mobba. Eleven skall alltså inse det. Och då blir allting bra.

Men om det inte blir bra? I så fall återstår bara att uppfatta eleven som målmedveten mobbare: någon som är avsiktligt ond.

Den välvilliga insikts-modellen är snäll och fin, sålänge den antar att mobbning och annat otyg beror på insikts-brist.

Men när väl insikten har erbjudits står den handfallen och indelar människor i goda (som handlar utifrån lärarens insikt) och onda (som handlar tvärt emot lärarens insikt).

Någon borde förklara att rasism, mobbning, misshandel och aggressivitet inte nödvändigtvis beror på att insikten i Det Goda saknas.

att fråga människor

2008-12-04T14:23:00.000+01:00

Många studenter ville ta reda på om elever ändrar sig genom att fråga dem. Jag känner igen det från uppsatserna och intervjuerna där.

- Lärare X gör ingen skillnad mellan svenska barn och invandrarbarn.
- Hur vet du det?
- Jag har frågat henne.

(även varianter med ”skolan är demokratisk” och ”skolan ser individen” mm förekommer)

Jag har inte kommit på något bra sätt att förklara skillnaden mellan ”säger” och ”är”. Ibland får studenten en aha-upplevelse och säger ”ja, det är klart - de ljuger kanske”.

Nåja.

Jag har inte kommit på ett bra sätt att förklara att elever som säger att de har ändrat sig kanske är uppriktiga... men att man ändå inte vet om de har ändrat sig, och i så fall vad.

metoden - varför

2008-11-22T10:22:00.000+01:00

Om det nu är så att studenterna uppfattar metoder som yrkets givna verktyg - varför? Förmodligen har någon gett dem en professionell identitet, en yrkesidentitet, och förklarat att den består i just att kunna använda metoder.

1:1 - ett problem, en metod. För att starta en lektion: gör så här.

En del har lärt sig att använda metoder för att använda metoder, som avbrott, omväxling, byte. När det blir tråkigt med matte - lägg in en rolig övning.

Tyvärr blir studenterna inte uppfinnare av metoder: de blir hantverkare.

En metoduppfinnare måste förstås ha sett metoder i aktion, men hon/han förstår principen bakom, utvärderar, analyserar, generaliserar. Är skeptisk. Är det som jag tror, eller ...

En metod-uppfinnare tänker kritiskt:

Hur vet jag vad som egentligen händer?
Vilka roller lär sig eleverna?
Vilken uppfattning om verkligheten lär de sig?
Vad lär de sig om lärandet?
Vad lär de sig om vem de är?
Varför är det rätt att ha rätt/fel-frågor i matte, men inte i samhällskunskap?

En metod-hantverkare är säker: jag gör rätt, därför att jag använder rätt metod. Det är så, det har varit så, det kommer alltid att vara så.

utvärdera metoden

2008-11-22T10:09:00.000+01:00

Jag försöker lära mig hur lärarutbildningen fungerar, genom att lära mig hur mina studenter resonerar. Studentenas resonemang tycks spegla vad lärarutbildningen står för, eller vad den passivt accepterar.

Uppgiften var: att hitta på en metod (för att undervisa om en speciell aspekt) och att utvärdera hur den fungerar.

De vanligaste svaren var

jag använder metoden därför att Lpo säger att jag skall arbeta för ...
fyra-hörn-metoden är bra därför att den utvecklar barns individualitet
x-metoden är rolig att använda, barn tycker om den...
det är roligt med olika metoder, barn gillar omväxling.

Studenterna förutsätter - och någon har alltså godkänt och uppmuntrat detta - ett slags enkelriktning i metoden och i lärandet. Metod leder till mål.

De har lärt sig att avsikt och resultat sammanfaller: metoden utvecklar barns individualitet därför att - tja, därför att den är bra för barns individualitet.

De har lärt sig att metoden har en dimension: som att lära barnen läsa och skriva, men glömma bort att de skriver ”ut med svartskallarna”. Eller att ha prov med flervalsfrågor på temat ”att tänka kritiskt”.

Eller att lära sig att ta ställning. Visst - barnen lär sig att de har en åsikt.

Men studenten ser inte att eleverna lär sig

att ta ”rätt” ställning, genom att undvika att stå ensamma i ett hörn, att snegla på bästisen osv.
att åsikter är arbiträra - jag bara tycker det. Min fasta åsikt, och om du inte gillar den ... har jag andra, som Groucho Marx sa.
att åsikter är individuella, utan förutsättningar, sammanhang och konsekvenser: jag tycker det här. De lär sig att åsikter inte kan diskuteras, inte sättas in i sammanhang.
att tänka voluntaristiskt: just pick one, välj en åsikt.
att tänka i dikotomier, motsättningar: det finns ingen möjlighet att stå mellan hörnen, att förkasta alternativen, att avvisa tanken (även de som står i ”övrigt”-hörnen har ju valt utifrån förutsättningarna).

Studenter har lärt sig att metoden är bra. Att metoden har ett mål.

De har inte lärt sig att varje metod har många effekter. De har inte lärt sig att skilja mellan mål och funktion/effekt.

Någon har lärt dem att en lärare har en metod. En god lärare har flera metoder.

Och hur ville nu studenterna utvärdera metoden?

Det vanligaste svaret var: jag ser att ...

Det näst vanligaste svaret: jag frågar eleverna om de har ändrat uppfattning om xxxx.

att ändra barn

2008-11-20T10:49:00.000+01:00

Ett populärt mönster: Jag vill att barnen inser att ... (och ändrar sig).

Alltså:

Kalle super. Vi berättar för Kalle att han förstör sin hälsa. Kalle får en Aha-upplevelse och slutar supa.
Johanna mobbar Petra. Vi berättar för Johanna att Petra blir ledsen. Johanna inser att det är sant, och slutar mobba. Johanna och Petra blir lyckliga i alla sina dagar.
Mahmud bor i en ”invandrartät” stadsdel. Vi berättar för honom att han segregeras där. Aha, säger Mahmud, tack, redan i morgon skall jag integrera mig. Och sedan tar han jobb på migrationsverket och köper en villa på Lidingö.

Lite elakt: Prussiluskan berättar för dom som sover med fötterna på huvudkudden att det är fel att göra så. Det visste inte att det är fel. Men nu vet de, och nu sover de gott, med huvudet på huvudkudden.

Men om nu Johanna redan vet att Petra blir ledsen, om hon kanske får en kick av att Petra blir ledsen? Känner sig tuff, en i gänget?
Eller om Kalle super därför att han är beroende?
Eller om Mahmud gillar att umgås med folk som förstår honom? Om han reder sig hyfsat trots att han tittar på Al Jazeera på Canal Digital?

Informationsbrist botas med information, men otrygghet, osäkra identiteter och beroende botas knappas med ”visste du att du gör fel?” Än mindre kan man bota människor som fattar beslut på sina egna premisser genom att tala om för dem hur de har det.

Varför väljer studenter (och inte bara studenter) detta mönster ändå? Jag har ingen aning, men jag gissar att det är en form av pedagogik som gör manipulationen osynlig. Kalle och Johanna skall förmås att manipulera sig själva - de skall manipuleras inifrån. De skall inse att läraren har rätt, utan att läraren egentligen har uttalat sina värderingar.

Vi tvingar ingen, vi hjälper dem bara att inse sitt eget bästa.

Metoden (sing.)

2008-11-18T15:04:00.000+01:00

Många studenters undervisningsplanering:

1) Läroplanen säger ...
2) Jag använder metoden xxx, därför att den är bra
3) Punkt.

Tänk om man kunde ställa spännande frågor, som t ex

vilket utgångsläge har jag?
vilket mål har jag?
vilka delmål har jag - och hur ser jag att eleverna når dem?
vilken metod är det bästa sättet att komma från utgångsläget till målet?
hur tar jag reda på om eleverna har kommit närmare målet, dvs. om metoden har fungerat? Vad gör min metod egentligen? Vilka utgränsas, vilka uppmuntras, vilka avskräcks?

Istället reproducerar vi den klassiska uppdelningen:
Lärarutbildningen pratar om mål, tankar och idéer. Teorier. Läroplaner.
Skolverkligheten säger ”gör så här”, ”det här sättet fungerar”. Metoden bestämmer vad som händer i klassrummet.

Det blir som det blir, eftersom det är som det är. Och vi gör som vi gör.

inte gration

2008-11-14T12:00:00.000+01:00

En student skriver om ”integrerade invandrare”.

Integrerade Ali är som vi. Men ändå så annorlunda att man måste påpeka att han inte är annorlunda.

Titta på sjuksköterskan, så integrerad hon är i sitt yrke.
Titta på grannen, han är såååå integrerat i villakvarteret!
Titta på den där droppen i Kattegatt! Den är helt integrerat i havet ...

Integration - begreppet som exkluderar genom att markera att man är integrerad.

anpassning eller segregation

2008-11-08T23:00:00.000+01:00

Anpassning är ett populärt ämne. Invandrare måste anpassa sig, annars blir de segregerade. De skall inte spela fotboll i invandrarlag - det är segregation. De borde umgås med svenskar, lära sig vårt sätt, ja, anpassa sig helt enkelt.

Assimilering - att uppgå i majoritetskulturen, utan rest, utan att störa, utan att märkas - verkar ha döpts om till anpassning. Vi tvingar dem inte att bli som vi - vi vill bara inte att de segregeras. Är annorlunda. Har en kultur för sig själva, sätt att umgås, tala, tänka, be och äta.

Tanken är logisk - om man ser det som en dikotomisk fråga: antingen-eller. Antingen anpassad eller segregerad. Antingen svensk eller invandrare. Vi eller dom. Eller, för att citera en student: är du svensk eller muslim?

Det finns inget däremellan, ingen sverige-iranier, ingen svensk-muslim, ingen 25procentigt-anpassad invandrare. I Sverige finns inga afro-amerikanare eller italo-amerikanare. Det finns inget Little Italy eller Chinatown i Stockholm. Här finns anpassade och segregerade människor.

Och: Det finns ingen pragmatisk anpassning - det finns bara anpassning eller segregation. Det räcker inte att umgås med svenskar på svenskarnas vis, att kunna reglerna och att följa dem. Man skall anpassa sig. Bli rätt.

Och: Vi kan tydligen inte förhålla oss till grupper av människor - bara till individer. Bildar de grupper är de segregerade. Och hotfulla. Men som individer kan de anpassa sig till oss.

Märkligt att vi inte ser frikyrkor eller överklass-förorter som segregerade. Varken kön, ålder, klass, eller tro är segregerande. Bara etnicitet, intill tredje och fjärde led.

Märkligt att vi - när det gäller invandrare - är mycket angelägna om barnens rätt att välja framtid och livsstil, oberoende av föräldrarna. Och samtidigt inför vi ett skolsystem som knäsätter principen om utbildning som ”private good” - föräldrarna kan välja att deras barn umgås med likar. Segregation? Nej. Segregation är när invandrarföräldrar ser till att barnen umgås med andra invandrarbarn. Inte när antroposofer väljer att deras barn skall leva i Waldorf-sfären.

Märkligt: riksväven, väven ”Minnet av ett landskap” av Elisabet Hasselberg Olsson som pryder riksdagens plenisal, består av 200 olika grå nyanser. Men tankarna - även i denna riksdag - handlar mest om svart eller vitt.

brott och kultur

2008-11-08T17:30:00.000+01:00

”Vissa kulturer uppmuntrar till brott”.

På ytan ett besynnerligt uttalande: med brott menas i regel något som en kultur fördömer eller förbjuder. En handling kan nog inte samtidigt förbjudas och rekommenderas.

Men under ytan kan man förstå uttalandet: OM man föreställer att det bara finns en enda syn på brott - vår egen, förstås - då kan man upptäcka att andra kulturer kanske tillåter sånt som hos oss räknas som brott.

Ett exempel: det är förbjudet att döda. Det borde vara en allmän lag. Ändå finns politiker och andra höjdare som uppmuntrar människor att döda, ja, de rentav utbildar dem och köper vapen åt dem. Dessa personer tillhör alltså en kultur som uppmuntrar till brott. De kallas - i detta fall - för militärer.

erfarenheter

2008-11-07T18:38:00.000+01:00