"Anyone who is capable of getting themselves made President should on no account be allowed to do the job." (Douglas Adams).
Det gäller väl lärare också? Alla som vill förmedla sanningen, som vet hur det egentligen är och som skall berätta det för oskyldiga elever, som ska syssla med kunskapen, den rena kunskapen och ingenting annat an kunskapen - de borde ”on no account be allowed to do the job”.
Istället borde vi ta in tvivlarna, ty utan tvivel är man inte klok. (Tage Danielsson).
Och tvivlarna kan tänka sig att det finns flera olika perspektiv.
Och det i sin tur gör det ju intressant att lyssna på andra och samtala med dem. Även när de är elever.
Det skulle bli intressanta antagningssamtal …
Visar inlägg med etikett lärare. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett lärare. Visa alla inlägg
22 mars 2013
13 mars 2013
Pedagogisk filosofi
Jag har precis läst ett antal arbeten om pedagogisk filosofi.
Det fanns två uppgifter:
2. I den andra delen kan man se samma mönster om och om igen: Läraren har kunskap, elever har ingen kunskap. Läraren förklarar hur det är, och sen får studenterna diskutera det och tillämpa det på olika exempel.
Beroende på den filosofiska pedagogik som hade valts i den första delen beskrevs detta som ”Learning by doing” (att öva in given kunskap förankrades därmed hos Dewey), eller som ”scaffolding” och ”den proximala zonen” (lärarens förmedling av den sanna, korrekta och objektiva bilden av verkligheten förankrades därmed hos Vygotskij.
En text lyckades till och med att kombinera ”fokus på det lärande subjektet och dess verklighet” med förmedlingspedagogik (genom ”jag skall berätta för dem att de skall bli fria och kritiskt tänkande människor”).
Den egna erfarenheten av förmedlingspedagogik och essentialistisk kunskapssyn har alltså lett till en total hegemoni för essentialismen - till och med när man uttryckligen säger sig konstruera en icke-essentialistisk undervisning.
Det fanns två uppgifter:
- att beskriva en pedagogisk filosofi, och
- att förklara hur man skulle undervisa utifrån denna filosofi.
- holistiska beskrivningar utifrån principer som kunskapssyn, ontologi, premisser, antaganden, ideologi, utopi
- atomistiska beskrivningar som räknar upp detaljer utan inbördes sammanhang eller rangordning
2. I den andra delen kan man se samma mönster om och om igen: Läraren har kunskap, elever har ingen kunskap. Läraren förklarar hur det är, och sen får studenterna diskutera det och tillämpa det på olika exempel.
Beroende på den filosofiska pedagogik som hade valts i den första delen beskrevs detta som ”Learning by doing” (att öva in given kunskap förankrades därmed hos Dewey), eller som ”scaffolding” och ”den proximala zonen” (lärarens förmedling av den sanna, korrekta och objektiva bilden av verkligheten förankrades därmed hos Vygotskij.
En text lyckades till och med att kombinera ”fokus på det lärande subjektet och dess verklighet” med förmedlingspedagogik (genom ”jag skall berätta för dem att de skall bli fria och kritiskt tänkande människor”).
Den egna erfarenheten av förmedlingspedagogik och essentialistisk kunskapssyn har alltså lett till en total hegemoni för essentialismen - till och med när man uttryckligen säger sig konstruera en icke-essentialistisk undervisning.
2 mars 2013
Lärares status
Lärares status ökar inte, trots att Herr Björklund regelbundet beslutar att lärares status skall höjas. Men det kunde vara värre …

(Alla människor är rövhål. Ingen tycker om mig. - Det kan man verkligen säga! - Också lärare? - Meterolog.)
(Alla människor är rövhål. Ingen tycker om mig. - Det kan man verkligen säga! - Också lärare? - Meterolog.)
18 februari 2013
Lura skolan
”Mamma sa att jag ska gå på toa, men jag lurade henne och kissade i byxorna i stället”.
Smart?
Å andra sidan:
”Ha ha, jag klarade kursen utan att öppna böckerna”.
Och senare:
”Ha ha, nu är jag lärare och har ingen aning vad jag ska undervisa om. Där fick ni!”
---
Men:
Om man inte kan sitt ämne kan man ju alltid förmedla information, ge hemläxor utifrån boken och kontrollera det hela genom läxförhör och prov. På det sättet märker ingen att man inte förstår några sammanhang eller har djupare kunskaper.
Tråkigt, i så fall … speciellt för eleverna.
Smart?
Å andra sidan:
”Ha ha, jag klarade kursen utan att öppna böckerna”.
Och senare:
”Ha ha, nu är jag lärare och har ingen aning vad jag ska undervisa om. Där fick ni!”
---
Men:
Om man inte kan sitt ämne kan man ju alltid förmedla information, ge hemläxor utifrån boken och kontrollera det hela genom läxförhör och prov. På det sättet märker ingen att man inte förstår några sammanhang eller har djupare kunskaper.
Tråkigt, i så fall … speciellt för eleverna.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)