Skolvalet för vem?

Läs den här rapporten - läs den snabbt innan den dribblas bort: http://www.dn.se/debatt/skolvalet-anvands-for-att-undvika-underprivilegierade:

”I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa att boendesegregationen inte är den drivande kraften. Därför får Skolverkets rapport inte viftas bort av lobbyister för det fria skolvalet, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh.”

Ny skräckfilm

Räddningen från flumskolan har visst fått lite collateral benefits, av skolverkets senaste rapport att döma (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer)

Skolverket visar att vi får

• mer differentiering (= sortering & gallring),
• mer lönsamma privatskolor med färre utbildade lärare och mer do-it-yourself-pedagogik,
• mer kommunala sparåtgärder med mindre pengar till skolor och utbildning,
• sämre skolresultat med ett större glapp mellan "bra" och "dåliga" elever ...

Vad är avsikt, vad är effekt, vad är sidoeffekt?

Själv röstar jag för att differentiering är huvudsyftet med "århundradets skolreform", men det kan ju också vara en (ur skolministerns perspektiv) lycklig sidoeffekt.

Sammanfattning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258
Rapporten: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260

klass & privatskola = karriär

Flera rapporter från Storbritannien visar att det finns ett samband mellan den klass man tillhör, de skolor man besöker, och den karriär man kan förvänta sig. Nu senast har Final Report on Fair Access to the Professions (sammanfattning och rekommendationer här) visat den roll privatskolorna spelar. Bland annat utgör de underlag för de sociala nätverk som ordnar tillgång till top-jobben till sina medlemmar.

Men även Bourdieus analys av det sociala kapitalet spelar en betydelsefull roll för den (frånvarande) sociala mobiliteten. Begåvningsreserven måste aktiveras, skriver Alan Milburn, och artikeln "Move on up: Is biography destiny?" demonstrerar betydelsen av just det sociala kapitalet.

Intressant att det finns sådana rapporter - i alla fall i andra länder. I Sverige satsar vi till synes tvärtom: mer privatskolor och därmed segregation, mer och tidigare sortering, mer disciplinering och utgränsning av "störande", mer av sagan att var och en är sin egen lyckas smed, mer satsning på eliten ...

Kan det bero på att topp-nätverk slutar sina led och är nöjda med sin intern-rekrytering? Att kakan är mindre, och måste fördelas inom familjen?

Alan Milburn menar i alla fall att Storbritannien inte kommer att lyckas om det fortsätter att utesluta barn från studie-ovana miljöer.

Men det är ju i utlandet.

friskolor tar sig friheter

Skolinspektionen meddelar att granskade och kritiserade skolor fortsätter att anställa obehöriga lärare: 87% av kommunala lärare har examen, men bara 68% av "fri"-skolornas lärare.

Mest intressant är skolinspektionens förklaring:

Enligt Skolinspektionen är orsaken till den stora andelen obehöriga lärare att skollagen kan vara svårtolkad, och att rektorer i bland struntar i att följa reglerna.

Är reglerna mera svårtolkade för friskolans ägare?
Och varför struntar just "fri"-skolornas rektorer i reglerna?

It's the economy, stupid ... Fritt översatt: tanken med "fri"-skolorna är just att tjäna pengar. Mindre utgifter, mer intäkter, liksom. Obehöriga lärare är billigare, och lättare att bli av med.

Men det får man kanske inte säga, om man jobbar på skolverket.

9a testas

SvD informerar om den världsberömda superklassen 9A, som skulle visa att man med rätt lärare och engagerade elever kan få bra betyg trots dåliga förutsättningar.

Det tycks stämma - delvis.

Diagnostiska prov visar nämligen att klassens kunskaper är betydligt sämre än deras betyg. Men det gjorde sig bra på TV ...

testa fram eliten

Den nya skollagen anger att tester skall användas för att sålla fram eliten i grundskolan.

Jan Björklund till SvD: Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas, oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl.

Jaja, detta hemska elitförtryck. Rulla tummarna, i nio år. Vilken tortyr ...

Det finns mycket man kan undra över, t ex om Herr Björklund har sett en skola någon gång. Eller läst att betygssystemet anger redan nu 3 olika kvalitetsnivåer (före Lgy 11). Eller har frågat sig varför lärare i så fall inte individualiserar undervisningen. Eller om han har hört talas om att intelligens- och studievana utvecklas och förändras - de är inte givna en gång för alla.


Men det är ju inte hans agenda. Hans agenda är att driva igenom en ny pedagogisk diskursq två delar:
- Människor är av naturen olika. Oföränderligt, genetiskt. En gång för alla. Skolans uppgift är att sortera.
- Jämlikhet är inte att kompensera för orättvisa startvillkor i livet. Jämlikhet är att gynna de som har försprång, och ta ut eftersläntrarna ur racet.


Liberalism à la Björklund är inte socialliberalism, som stödjer samhällets olycksbarn så att de har en chans att hinna ikapp. Björklund-liberalism är sorteringsliberalism: arbetarkunskaper åt arbetarbarn, elit-kunskaper åt elitens barn. Jedem das Seine.

En krass ego-liberalism: vi måste satsa på våra ungar. Vi ska behålla vår inkomst så att vi kan satsa på våra och vårat, och om vi betalar skatt ska den gynna våra ungar.

Dom kan ju satsa sina pengar på sina ungar. Och om de inte har pengar är det ju inte vårt fel. De kunde ju ha ... tja, varit elit-elever i grundskolan ... och valt sina föräldrar rätt ...

Den Nya Rättvisan

Björklund vill ha elitsatsningar i skolan - för rättvisans skull. Även de överbegåvade har en rätt att ...

Precis. Och de har en rätt att slippa dom där. Att träffa dom där. Risken finns ju att de upptäcker en värld utanför sin lilla "gated community". Genom att möta andra kunde de rentav utveckla en social sida, typ medkänsla, solidaritet, kanske rentav lär sig nåt av dom.

Den nya rättvisan: Don efter person. Eller Jedem das Seine.

En fascinerande tanke: alla människor har olika mycket begåvning. Vi testar dem regelbundet - vetenskapligt - gärna med start direkt på BB. Sen får vi dela in dem i kaster, som alfa, beta, gamma, delta och epsilon, och så slipper vi slösa resurser på dem som ändå inte blir något. Rättvist och bra. De som har mycket begåvning får mycket stimulans, och de som har lite får lite stimulans.

Arbetarna slipper får lära sig komma i tid, men slipper plugga svåra saker som matematik och engelska och svenska. Men de blivande ministrar får plugga nyttiga saker som målstryning och resultatmätning och kontroll och disciplinering, men även de slipper läsa onyttiga saker som t ex Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932, där just denna samhällsvision utvecklats.

stöpa i samma form

Herr Björklunds mantra är att "inte stöpas i samma form". Det är ett slags mantra som regelbundet återkommer, t ex på fp's hemsida (En sökning på "stöpa" ger 35 träffar på fp-sidan):

... går det inte att stöpa alla elever i samma form. De praktiskt sinnade ska få upprättelse i nya gymnasiet.

Alltså: de är visserligen "praktiskt sinnade". Människor kan indelas i praktiskt sinnade och teoretiskt sinnade. Så är det bara. Av naturen, kan man förmoda. Och då skall de praktiskt sinnade styras till en form, och de teoretiskt sinnade till en annan form.

Men Björklund "stöper" inte. Han bara låter naturen ha sin gång.

Först bestämmer man vad "naturen" är. Sedan låter man den ha sin gång.

Intellektuellas barn är naturligt intellektuella och skall då naturligt ges chans att vara intellektuella.
Andra barn är naturligt praktiskt sinnade och skall då slippa att det intellektuella ...

Och vissa barn är muslimskt sinnade och skall då - nämen hallå, nejdå, de skall befrias från det där. De skall inte stöpas i den muslimska formen, de skall, äh, liksom, ja alltså befrias från sin kultur, de skall bli öppna, ö-stöpta, naturliga som vi, alltså.

Segregations-retorik

Ekot meddelar natt det blir svårare att komma in på teoretiska gymnasiekurser, och att yrkesförberedande kurser blir lättare:

Anledningen är att kurserna ska vara just högskoleförberedande. Vi behöver höja krav, ambitioner och resultat i det svenska utbildningsväsendet. Min bedömning är att de inte blir så svåra så att de flesta elever inte skulle kunna klara av dem. Men det blir svårare med ett antal nya, krävande kurser som ska läsas och klaras av. Det betyder att många ungdomar måste plugga mer i framtiden. Det är vad Sverige behöver, säger utbildningsminister Jan Björklund bland annat.

En gång till, ministern. Det blir höjda krav. Men de flesta klarar av kurserna. Men det blir svårare med nya krävande kurser. Hm. Det var ungefär lika svårt att förstå som Björklunds läsning av utredningar ...

Fritt översatt blir det kanske så här:

Kära väljare, nu ska vi klämma åt dom där ungarna. De ska få plugga som ....
Kära lärare, nu ska vi tillbaka till elit- och pluggskolan.
Kära elever, det blir inte så farligt. Ni klarar det.
Kära jämlikhetsvänner - alla klarar av det!
Kära elit-vänner - vi skall banne mig sortera! Alla ska inte in på universitetet!

Ekot förklarar också:

Samtidigt blir det mindre och lite lättare teori på yrkesprogrammen, 600 poäng gemensamma ämnen, för dem som vill. Det väntas också bli lättare att komma in på ett yrkesprogram, men det är inte klart än.

Förtjusande. "För dom som vill". Jo. Dom som vill kan ju alltid plugga vidare sen, medan dom kör lastbil eller lägger asfalt eller kakel eller bygger hus.

Och om dom inte vill kan hävda vår oskuld: dom har chansen, visst. Ministerns eget löfte. Det kan ju inte vara Björklunds fel om det råkar uppstå ett bildningens och medborgarkompetensens klass-samhälle. Dom har valt det själva ...

Björklund-utvisning

Svt: Godmorgon 09-03-11

Jan Björklund om arbetet med den nya skollagen:

"Möjligheten att visa ut en elev som är väldigt störande måste få finnas för att lugn och ro i klassrummet."

Maktspråket: den måste få finnas. Punkt.

Utgränsningen: lugn och ro i klassrummet. Utanför finns de utvisade.

Varför de stör? Det finns inget "varför": dom är störande. Man kan inte göra något åt det - bara åt dom.

Det är som det är. Dom är som dom är. Och dom ska utvisas från vårt fina samhälle. Det måste bara vara så, om Björklund själv får välja.

integration eller assimilation

Enligt Ekot vill fp’s arbetsgrupp för skolan vill förbjuda undervisning på elevers modersmål. Men inte för diplomatbarnen som går i engelsk, tyska eller franska skolor, som klarar sig ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”.

Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förankring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med många invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:

Vi talar om de kommunala skolor och friskolor där nyanlända barn och flyktingar som kommer till Sverige och ska bo kvar här går i.

Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.

Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.

Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.

inte gration

En student skriver om ”integrerade invandrare”.

Integrerade Ali är som vi. Men ändå så annorlunda att man måste påpeka att han inte är annorlunda.

Titta på sjuksköterskan, så integrerad hon är i sitt yrke.
Titta på grannen, han är såååå integrerat i villakvarteret!
Titta på den där droppen i Kattegatt! Den är helt integrerat i havet ...

Integration - begreppet som exkluderar genom att markera att man är integrerad.

anpassning eller segregation

Anpassning är ett populärt ämne. Invandrare måste anpassa sig, annars blir de segregerade. De skall inte spela fotboll i invandrarlag - det är segregation. De borde umgås med svenskar, lära sig vårt sätt, ja, anpassa sig helt enkelt.

Assimilering - att uppgå i majoritetskulturen, utan rest, utan att störa, utan att märkas - verkar ha döpts om till anpassning. Vi tvingar dem inte att bli som vi - vi vill bara inte att de segregeras. Är annorlunda. Har en kultur för sig själva, sätt att umgås, tala, tänka, be och äta.

Tanken är logisk - om man ser det som en dikotomisk fråga: antingen-eller. Antingen anpassad eller segregerad. Antingen svensk eller invandrare. Vi eller dom. Eller, för att citera en student: är du svensk eller muslim?

Det finns inget däremellan, ingen sverige-iranier, ingen svensk-muslim, ingen 25procentigt-anpassad invandrare. I Sverige finns inga afro-amerikanare eller italo-amerikanare. Det finns inget Little Italy eller Chinatown i Stockholm. Här finns anpassade och segregerade människor.


Och: Det finns ingen pragmatisk anpassning - det finns bara anpassning eller segregation. Det räcker inte att umgås med svenskar på svenskarnas vis, att kunna reglerna och att följa dem. Man skall anpassa sig. Bli rätt. Känna rätt. Vara rätt.


Och: Vi kan tydligen inte förhålla oss till grupper av människor - bara till individer. Bildar de grupper är de segregerade. Och hotfulla. Men som individer kan de anpassa sig till oss.


Märkligt att vi inte ser frikyrkor eller överklass-förorter som segregerade. Varken kön, ålder, klass, eller tro är segregerande. Bara etnicitet, intill tredje och fjärde led.


Märkligt att vi - när det gäller invandrare - är mycket angelägna om barnens rätt att välja framtid och livsstil, oberoende av föräldrarna. Och samtidigt inför vi ett skolsystem som knäsätter principen om utbildning som ”private good” - föräldrarna kan välja att deras barn umgås med likar. Segregation? Nej. Segregation är när invandrarföräldrar ser till att barnen umgås med andra invandrarbarn. Inte när antroposofer väljer att deras barn skall leva i Waldorf-sfären.


Märkligt: riksväven, väven ”Minnet av ett landskap” av Elisabet Hasselberg Olsson som pryder riksdagens plenisal, består av 200 olika nyanser av grått.  Men tankarna - även i denna riksdag - handlar mest om svart eller vitt.