Susanne Thulin: ”Lärares tal och barns nyfikenhet: Kommunikation om naturvetenskapligt innehåll i förskolan”.
Barn i förskolan ställer konkreta, nyfikna frågor, men för fördummande svar. Intressant att förskolans pedagogiska diskurser består, medan läroplaner kommer (och går?)
Susanne Thulin funderar över orsakerna:
– För det första kan det handla om att lärarna inte kan svaren på barnens frågor. För det andra kan det handla om att den traditionella och överordnade synen på verksamheten som har gällt i svensk förskola tar överhanden. Där väger omsorg och lek tyngre än lärande. Enligt den synen ska man som lärare inte vara föreskrivande och berätta allt är för barnen. Barnen ska tänka själva och ta reda på saker själva, säger Susanne Thulin (Pressmeddelande från GU)
23 juni 2011
8 juni 2011
26 maj 2011
25 maj 2011
Diskussion är bra för förståelsen
http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/gruppdiskussionerkanokaforstaelsenavfysikilaos.5.4ba252ed12fc1940b8c80001374.html
Elever diskuterar med varandra och förstår bättre. Man uttrycker sina tankar, sorterar dem, hör hur andra sorterar sina tankar. Men när det finns olika åsikter måste de diskuteras, det hjälper inte att bara rösta.
Det intressanta är kanske att läraren spelar en viktig roll som moderator - men inte som den björklundska förkunnaren av kunskap och visdom.
Deliberation i klassrummet ...
Elever diskuterar med varandra och förstår bättre. Man uttrycker sina tankar, sorterar dem, hör hur andra sorterar sina tankar. Men när det finns olika åsikter måste de diskuteras, det hjälper inte att bara rösta.
Det intressanta är kanske att läraren spelar en viktig roll som moderator - men inte som den björklundska förkunnaren av kunskap och visdom.
Deliberation i klassrummet ...
Ojämlikhet är inte bra för hälsan
<http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/situationeniskolklassenpaverkarhalsansomvuxen.5.76f79b421300ac274968000148.html>
Elever som har färre vänner och lägre status bland sina klasskamrater har sämre hälsa som vuxna. En ny doktorsavhandling visar dessutom att gå i en skolklass med en ojämlik statusfördelning är kopplat till sämre hälsa i vuxenlivet. Oavsett om eleven själv har låg eller hög status.
Det är ojämlikheten i sig som är dålig för den framtida hälsan. Även elever med hög status i klassen mår sämre som vuxna.
Det ser inte bra ut för nyliberalismens myter om skillnader som sporre för eleverna. Tvärtom. Det är samarbete och jämlikhet som gynnar utvecklingen ...
terminologi
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/egnanyheter/sprakbruketinoundervisningenkanvaraorsaktillalltsamreresultatipisa.5.4ba252ed12fc1940b8c80001272.html>
Intressant tanke i samband med Pisa-nedgången: lärare pratar ”vardagssvenska”, men prov och test använder den exakta vetenskapliga terminologin. Elever förstår inte uppgifterna.
OK, ropar vän av ordning: åter till begrepps- och definitionspluggande. Strunta i vardagskopplingarna.
Men: att lära sig begrepp utan att koppla dem till vardagen är meningslös: man förstår dem inte, och kan inte använda dem. Men att lära sig fenomen utan att kunna ”spika fast dem” i begrepp leder till att man inte kan jobba med dem. Man kan hänga upp tankar på begrepp - har man inga begrepp kan man inte hänga upp dem.
Alltså: Mer begrepp NÄR elever har förstått ett vardagsfenomen och vill hänga upp det på något.
Intressant tanke i samband med Pisa-nedgången: lärare pratar ”vardagssvenska”, men prov och test använder den exakta vetenskapliga terminologin. Elever förstår inte uppgifterna.
OK, ropar vän av ordning: åter till begrepps- och definitionspluggande. Strunta i vardagskopplingarna.
Men: att lära sig begrepp utan att koppla dem till vardagen är meningslös: man förstår dem inte, och kan inte använda dem. Men att lära sig fenomen utan att kunna ”spika fast dem” i begrepp leder till att man inte kan jobba med dem. Man kan hänga upp tankar på begrepp - har man inga begrepp kan man inte hänga upp dem.
Alltså: Mer begrepp NÄR elever har förstått ett vardagsfenomen och vill hänga upp det på något.
Läxfria skolor är bättre
Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
Läxfria skolor är bättre
Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
13 maj 2011
Ambjörn Naeve om nätbaserat lärande
http://www.vastervik.se/sites/hc/templates/Hc_IframePage.aspx?id=15045
- något för högskolan att fundera över?
- något för högskolan att fundera över?
11 april 2011
elitskolor
Snart skall de första 300 elever gå på ett elit-högstadium.
Det är sannerligen synd om de högpresterande som inte kan utvecklas i vanliga klassrum. De skall visst inte integreras, de skall segregeras. Plötsligen är segregation vacker.
Många människor tycker det är bra. Det fascinerar mig. Mest fascinerar det mig att man glömmer bort att varje urval av några innebär ett bortval av resten. Jag har frågat runt, och får i regel svaret ”... det måste ju inte bli så!”
Inte?
Om Kalle väljs ut för något, innebär det väl att Lisa inte får delta? Varför ser alla hur underbart det är att bli valt först i idrotten, men ingen kommer ihåg hur det var att slumpas bort bland de sista?
Och ingen tycks tro att skolor ”för resten” får rest-pengar. Den grundmurade tron på svensk rättvisa och likhet påverkas inte av skolsegregationen. Trots att friskole-systemet demonstrerar hur det offentliga skolväsendet urholkas finansiellt genom skyldigheten att hålla reservplatser för alla som tar svängdörren in och ut ur den kommunala skolan.
Och ingen tycks tro att de egna ungar kan höra till ”resten”. Alla ser sig själva i rollen som vinnare.
Och varför, varför ser ingen de ungar som idag stämplas till förlorare? Varför är det synd om de som sägs vara starka, men inte om de andra?
Det är fascinerande att kollektiva erfarenheter och föreställningar väger tyngre än allt annat.
Det är sannerligen synd om de högpresterande som inte kan utvecklas i vanliga klassrum. De skall visst inte integreras, de skall segregeras. Plötsligen är segregation vacker.
Många människor tycker det är bra. Det fascinerar mig. Mest fascinerar det mig att man glömmer bort att varje urval av några innebär ett bortval av resten. Jag har frågat runt, och får i regel svaret ”... det måste ju inte bli så!”
Inte?
Om Kalle väljs ut för något, innebär det väl att Lisa inte får delta? Varför ser alla hur underbart det är att bli valt först i idrotten, men ingen kommer ihåg hur det var att slumpas bort bland de sista?
Och ingen tycks tro att skolor ”för resten” får rest-pengar. Den grundmurade tron på svensk rättvisa och likhet påverkas inte av skolsegregationen. Trots att friskole-systemet demonstrerar hur det offentliga skolväsendet urholkas finansiellt genom skyldigheten att hålla reservplatser för alla som tar svängdörren in och ut ur den kommunala skolan.
Och ingen tycks tro att de egna ungar kan höra till ”resten”. Alla ser sig själva i rollen som vinnare.
Och varför, varför ser ingen de ungar som idag stämplas till förlorare? Varför är det synd om de som sägs vara starka, men inte om de andra?
Det är fascinerande att kollektiva erfarenheter och föreställningar väger tyngre än allt annat.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)