hade Björklund rätt?

Skolverket har nu kommit med en undersökning som sägs visa att Björklund i sina valtal nog i alla fall hade delvis rätt. Läsförståelse över medel, matte och naturvetenskap någonstans kring medel, trivseln är hög. (Rapporten i sig är en utmärkt lektion i undfallenhet: hur man visar att chefen har rätt även när han har fel)

Men vad sa Björklund egentligen?

Björklund hävdade att tillgänglig forskning visar att svenska elever är sämre än de flesta andra, att de är frånvarande, lata, ovilliga att lära sig, och dessutom aggressiva och hotfulla. Skolan är i förfall, därför att sossarna inte har fattat detta. Och nu skulle skolan räddas genom att omvandlas, genom kontroll, disciplin, maktutövning, förmedlingspedagogik och enkla, raka kunskaper.

Björklund hävdade helt enkelt att skolans människosyn är fel.

McGregor formulerade våra grundantaganden om andra människor i två ytterlighetskategorier:

• X-synen säger att människor är lata och arbetsovilliga. De måste kontrolleras, styras med tydliga order, och ledas med hot, straff och uppmuntran. Människor vill slippa ansvar, och därför måste ledaren själv behålla ansvaret.
• Y-synen utgår ifrån att människor vill utvecklas och ta ansvar, bara de ges utrymme till det. De arbetar och strävar för att de själva vill. Uppmuntran är värdefull, medan hot och straff snarare skapar hinder.

Båda kategorierna är självuppfyllande. X-ledare litar inte på människor, som då inte tycker det är kul att jobba. De känner sig övervakade, misstrodda, kontrollerade, och gör därför så lite som möjligt. Uppmuntrade människor känner att ledarna litar på dem och blir aktiva.

Björklund ser X-människor omkring sig: lärare såväl som elever. Båda skall kontrolleras och styras.

Därför skall enkla baskunskaper förmedlas: det kan kontrolleras. Därför betyg: ett makt- och kontrollmedel. Därför tillsyn: annars sitter de lata jäklarna i personalrummet och fikar, medan eleverna chattar och sms:ar hela dagarna. Kaserngård eller kaos, var och är Björklunds budskap.

Nej, Björklund hade inte rätt. Inte ens delvis.

Men Björklunds skola kommer kanske att göra att han får rätt, om inte lärare och elever smiter undan och ägnar sig lite åt lärande vid sidan om faktaförmedling, disciplin och kontroll.

studieförbud som tilläggs-straff

Ekot, 12/5:

Regeringen har uppdragit åt högskoleverket att undersöka att/om människor som har begått brott skall få studieförbud. Det blir förstås en förutsättningslös utredning, som bygger på utbildningsministerns förklaring:

– Det är slöseri med skattebetalarnas pengar och med den personens tid. Därför att det då är uppenbart att utbildningen inte kan fullföljas och då är det lika bra att antingen inte ta in studenten eller låta honom sluta omedelbart, säger Lars Leijonborg.

Resonemanget tar avstamp i tanken att vissa utbildningar kräver att man är ostraffad. Men resonemanget begränsas inte till dessa. Lejonborg ställer frågan generellt. Men sedan backar han igen:

Men han tycker inte att saken är enkel, och vill understryka att grundregeln ska vara att den som begår brott ska kunna få en ny chans.

– Det är två principer som står mot varandra. Vi får se nu vad Högskoleverket kommer fram till, om man bör göra en sådan här regeländring, säger Lars Leijonborg.

• Alltså, den ena moralen säger att man är förlåten när man har avtjänat sitt straff.

• Den andra moralen säger ”en gång bov, alltid bov - det är generna, karaktären, personligheten”.
• Och lönsamhetsmoralen säger att det är slöseri med resurser att utbilda ”dom där”.
• Och byråkratmoralen säger ”låt en myndighet hålla i yxan, så har jag inte sagt nåt”. Det är ju bara en regeländring, inget moral-beslut.
Så konstrueras neokonservativ liberalism - ingen har gjort nåt, och Lejonborg har bara tänkt högt.

barnuppropet

Läs, tänk, skriv på, sprid!!!!!

Men tänk, framför all...

http://sites.google.com/site/barnuppropet/

integration eller assimilation

Enligt Ekot vill fp’s arbetsgrupp för skolan vill förbjuda undervisning på elevers modersmål. Men inte för diplomatbarnen som går i engelsk, tyska eller franska skolor, som klarar sig ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”.

Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förankring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med många invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:

Vi talar om de kommunala skolor och friskolor där nyanlända barn och flyktingar som kommer till Sverige och ska bo kvar här går i.

Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.

Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.

Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.

förintelsen i läroböcker

Ur en lärobok i samhällskunskap:

Hitlers strävanden att utöka Tysklands makt genom krigsföring var till en början framgångsrika. I takt med att krigslyckan vände, blev dock nazismen allt grymmare. Rasförföljelserna utmynnade i folkmord på över sex miljoner judar, den s.k. Förintelsen.

i takt med - här indikeras ett samband. Om inte krigslyckan hade vänt hade alltså nazismen hållit sig till den vanliga grymheten, som före kriget när man slog ihjäl kommunister, mördade handikappade och psykiskt sjuka, höll pacifister och Jehovas Vittnen och kritiska journalister i läger där man bara pryglade dem lite grann och mördade lite då och då ... och de miljoner ryssar man lät svälta ihjäl i koncentrationsläger - de hade man förstås behandlat snällt om inte krigslyckan hade vänt ...

skolan ska fostra

Ibland lyckas skolan - trots sina insatser. Martin Smedjebäck skriver i sin blogg om två 11-åringar som hävdar sina åsikter. Till synes menade att det inte är så bra att tillverka missiler för att döda människor. De ville inte lussa på Saab Bofors Dynamics.

Fick de beröm som Karl-Bertil på julafton? De demonstrerade ju kristen etik och västerländsk humanism? Och nog skall skolan uppmuntra elever att tala för sina åsikter?

Inte direkt: de kritiserades och motarbetades av både vuxna och klasskamrater för att de inte ”ställer upp”.

Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större (Uppsala Universitets motto).
Eller: etik är bra, affärer är bättre?

freire

Med tanke på den förhärskande definitionen på undervisning ett trotsigt citat av Paolo Freire:

Att undervisa är inte att programmera
utan att problematisera,
inte att ge svar på frågor
utan att kasta fram frågor,
inte att överföra uppfostraren till eleven
utan att provocera till självbestämning.

(Ur: Pedagogik för förtryckta, 1972)

Titeln är lite märklig, med tanke på att originalet snarare heter ”De förtrycktas pedagogik”. Man ser hur svår tanke på de förtrycktas självbefrielse egentligen är ...

lärarutbildningen

"It is our choices, Harry, that show what we truly are, far more than our abilities." Albus Dumbledore, i J.K. Rowlings, Chamber of Secrets, p. 333

Lärarutbildningsutredningen föreslår att lärarstudenter lämplighetstestas - innan de antas till utbildningen. Lärare förväntas ha en naturlig begåvning. Får man gissa att studenter med moderlig läggning blir förskollärare, och de med ledarbegåvning blir antingen högstadielärare eller majorer?

ändra sig, lära sig

Många lärarstudenter vill att dera elever inser något.

Föreställningen är intressant: insikten gör att elever ändrar sig. Insikten styr hur elever uppfattar verkligheten, hur de tänker, vilka attityder de har, och hur de handlar. Handlingar är medvetet styrda.

En elev som mobbar gör det därför att han/hon inte har insett att man inte skall mobba. Eleven skall alltså inse det. Och då blir allting bra.

Men om det inte blir bra? I så fall återstår bara att uppfatta eleven som målmedveten mobbare: någon som är avsiktligt ond.

Den välvilliga insikts-modellen är snäll och fin, sålänge den antar att mobbning och annat otyg beror på insikts-brist.

Men när väl insikten har erbjudits står den handfallen och indelar människor i goda (som handlar utifrån lärarens insikt) och onda (som handlar tvärt emot lärarens insikt).

Någon borde förklara att rasism, mobbning, misshandel och aggressivitet inte nödvändigtvis beror på att insikten i Det Goda saknas.

att fråga människor

Många studenter ville ta reda på om elever ändrar sig genom att fråga dem. Jag känner igen det från uppsatserna och intervjuerna där.

- Lärare X gör ingen skillnad mellan svenska barn och invandrarbarn.
- Hur vet du det?
- Jag har frågat henne.

(även varianter med ”skolan är demokratisk” och ”skolan ser individen” mm förekommer)

Jag har inte kommit på något bra sätt att förklara skillnaden mellan ”säger” och ”är”. Ibland får studenten en aha-upplevelse och säger ”ja, det är klart - de ljuger kanske”.

Nåja.

Jag har inte kommit på ett bra sätt att förklara att elever som säger att de har ändrat sig kanske är uppriktiga... men att man ändå inte vet om de har ändrat sig, och i så fall vad.