13 februari 2009

hade Björklund rätt?

Skolverket har nu kommit med en undersökning som sägs visa att Björklund i sina valtal nog i alla fall hade delvis rätt. Läsförståelse över medel, matte och naturvetenskap någonstans kring medel, trivseln är hög. (Rapporten i sig är en utmärkt lektion i undfallenhet: hur man visar att chefen har rätt även när han har fel)

Men vad sa Björklund egentligen?

Björklund hävdade att tillgänglig forskning visar att svenska elever är sämre än de flesta andra, att de är frånvarande, lata, ovilliga att lära sig, och dessutom aggressiva och hotfulla. Skolan är i förfall, därför att sossarna inte har fattat detta. Och nu skulle skolan räddas genom att omvandlas, genom kontroll, disciplin, maktutövning, förmedlingspedagogik och enkla, raka kunskaper.

Björklund hävdade helt enkelt att skolans människosyn är fel.

McGregor formulerade våra grundantaganden om andra människor i två ytterlighetskategorier:

  • X-synen säger att människor är lata och arbetsovilliga. De måste kontrolleras, styras med tydliga order, och ledas med hot, straff och uppmuntran. Människor vill slippa ansvar, och därför måste ledaren själv behålla ansvaret.
  • Y-synen utgår ifrån att människor vill utvecklas och ta ansvar, bara de ges utrymme till det. De arbetar och strävar för att de själva vill. Uppmuntran är värdefull, medan hot och straff snarare skapar hinder.

Båda kategorierna är självuppfyllande. X-ledare litar inte på människor, som då inte tycker det är kul att jobba. De känner sig övervakade, misstrodda, kontrollerade, och gör därför så lite som möjligt. Uppmuntrade människor känner att ledarna litar på dem och blir aktiva.

Björklund ser X-människor omkring sig: lärare såväl som elever. Båda skall kontrolleras och styras.

Därför skall enkla baskunskaper förmedlas: det kan kontrolleras. Därför betyg: ett makt- och kontrollmedel. Därför tillsyn: annars sitter de lata jäklarna i personalrummet och fikar, medan eleverna chattar och sms:ar hela dagarna. Kaserngård eller kaos, var och är Björklunds budskap.

Nej, Björklund hade inte rätt. Inte ens delvis.

Men Björklunds skola kommer kanske att göra att han får rätt, om inte lärare och elever smiter undan och ägnar sig lite åt lärande vid sidan om faktaförmedling, disciplin och kontroll.

12 februari 2009

studieförbud som tilläggs-straff

Ekot, 12/5:

Regeringen har uppdragit åt högskoleverket att undersöka att/om människor som har begått brott skall få studieförbud. Det blir förstås en förutsättningslös utredning, som bygger på utbildningsministerns förklaring:

– Det är slöseri med skattebetalarnas pengar och med den personens tid. Därför att det då är uppenbart att utbildningen inte kan fullföljas och då är det lika bra att antingen inte ta in studenten eller låta honom sluta omedelbart, säger Lars Leijonborg.

Resonemanget tar avstamp i tanken att vissa utbildningar kräver att man är ostraffad. Men resonemanget begränsas inte till dessa. Lejonborg ställer frågan generellt. Men sedan backar han igen:

Men han tycker inte att saken är enkel, och vill understryka att grundregeln ska vara att den som begår brott ska kunna få en ny chans.

– Det är två principer som står mot varandra. Vi får se nu vad Högskoleverket kommer fram till, om man bör göra en sådan här regeländring, säger Lars Leijonborg.


  • Alltså, den ena moralen säger att man är förlåten när man har avtjänat sitt straff.
• Den andra moralen säger ”en gång bov, alltid bov - det är generna, karaktären, personligheten”.
• Och lönsamhetsmoralen säger att det är slöseri med resurser att utbilda ”dom där”.
• Och byråkratmoralen säger ”låt en myndighet hålla i yxan, så har jag inte sagt nåt”. Det är ju bara en regeländring, inget moral-beslut.
Så konstrueras neokonservativ liberalism - ingen har gjort nåt, och Lejonborg har bara tänkt högt.

5 februari 2009

barnuppropet

Läs, tänk, skriv på, sprid!!!!!

Men tänk, framför all...

http://sites.google.com/site/barnuppropet/

3 februari 2009

integration eller assimilation

Enligt Ekot vill fp’s arbetsgrupp för skolan vill förbjuda undervisning på elevers modersmål. Men inte för diplomatbarnen som går i engelsk, tyska eller franska skolor, som klarar sig ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”.

Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förankring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med många invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:
Vi talar om de kommunala skolor och friskolor där nyanlända barn och flyktingar som kommer till Sverige och ska bo kvar här går i.

Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.

Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.

Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.