betyg - förutsättningar och följder

Social Rapport 2010 (speciellt kapitel 7) beskriver tydligt att det finns ett samband mellan klass och andra bakgrundsvariabler och de betyg en elev får. Och vilka följder dessa betyg får för elevens liv: föräldrars fattigdom leder till att elever sätts in på fattigdomsspåret. Fattigdom reproduceras. Betyg är en sorteringsmekanism.

Det är långt från björklundismer som "betyg är till för att hjälpa". Betyg speglar de kort man har fått sig tilldelad.

Men det finns hopp - även i en socialstyrelserapport: Om skolan lyckas ge en elev bra kunskaper kan det sociala arvet övervinnas lite grann.

Om, alltså.

Men om skolan fortsätter att dela ut kunskap till de kunniga - då händer inget sådant. Skolinspektionens rapport "Rätten till kunskap" visar tydligt att skolans arbetsmetoder och förhållningssätt bidrar till den sortering som Social Rapport visar. En skola som kompenserar för klassbakgrunden skiljer sig ganska mycket från dagens skola.

Att behandla alla lika kan vara fruktansvärt orättvist.

Att se eleven som individ, utan klass, kön, etnicitet och rullstol är att vara blind.

Att vara neutral är att välja sida.

reflektion om "diskutera & reflektera"

Många studenter har svårt att förstå varför de inte får tycka, känna och utgå från sig själva.

Argument som din känsla bevisar inget  eller din övertygelse behöver inte övertyga någon annan - de fungerar inte: såna som inte vill fatta behöver man ju inte prata med, sa en student.

Ingemar Stenmark: "Hä löns int' förklar' för den som int' begrip."

Åsiktssegregation, alltså. Vi pratar med de våra och vi förstår varandra. Vi tycker lika.

Då behöver man inte heller någon jäkla pedagogik, som någon student sa:
Jag vet hur man gör med barn.
Jag är en bra pedagog.
Jag behöver inte snacka med akademiska argument.
Jag vet vad jag tycker.

OK, Riksöverpedagog Björklund struntar också högaktningsfullt i fakta, forskning, siffror och logik.

• Han vet hur det är i skolan - han har varit elev.
• Han vet hur man får folk att sköta sig - han har varit major.
• Han behöver inte lyssna på några jäkla akademiker.
• Om de mopsar sig drar man in deras utbildningstillstånd.
• Han vet att dom är flummare, som snackar om siffror och konstiga franska filosofer.

Jag misstänker starkt att lärarutbildningen bidrar till studenternas tänkande.

Många studenter säger att det alltid har varit ok att reflektera över växthuseffekten utifrån frågor som "vad tycker du att man ska göra?" De säger att det har varit ok att säga att exkludering inte är bra för barnen, och att det inte är rättvist att diskriminera. Många studenter föreslår som åtgärd att man skall se barn som de är och man ska se individen. De säger att det alltid har varit ok att säga så. Det har alltid fått tycka, bara de tyckte rätt. 

Det händer så ofta att jag måste tro studenterna.

Jag försöker förstå hur det kan bli så. Min gissning är att vi hör och ser studenternas tankar, men inte ställer frågan "hur måste man ha tänkt för att kunna säga så?" (James Gee)

Vi frågar kanske inte hur studenter tänker när de säger "jamen jag känner att ungarna är bortskämda nuförtiden".

Vi frågar kanske inte vad studenter tänker när vi säger "reflektera/diskutera".

Vi frågar kanske inte vad studenter tänker när en föreläsare säger "jag tycker". Föreläsaren menar kanske "20 års forskning ligger bakom min enkla sammanfattning", men studenter hör "hon tycker, alltså får jag också tycka".

Vi borde analysera mera: hur tänker studenterna egentligen? Hur tänker exempelvis en student som säger "survival of the fittest" i en diskussion om andra studenters handikapp?

Vi borde prata klarspråk och kalla en spade för spade. Det är är kanske inte snällt att säga att vägen till Auschwitz började med frågan om alla har samma rätt att leva. Det är möjligt att studenten blir upprörd och arg och kanske ledsen.

Men det ändrar inget i sak.

segregation i skolan

Kan man kritisera flum, samtidigt som man producerar flum?

Jomenvisst. Björklund är Mannen!

Sverker Sörlin argumenterar klart och koncist: Björklunds politik har inte med kunskap att göra - det är bara retorik. Björklunds politik handlar om att sortera, att ge till dem som har, och att ta ifrån dem som inte har.

Komplettera sedan med lite läsning av skoldelen i Social Rapport 2010 (speciellt Kapitel 7) och man förstår hur fattigdom, utanförskap och segregation reproduceras. Och skapas.

Lärarförbundets tidning för högskolan

http://www.lararnasnyheter.se/hogskolan