23 maj 2009

centralisering = mindre byråkrati?

Ekot:
Regeringen tänker avskaffa kommunernas skolplaner och skolornas kvalitetsredovisningar:
– De har inte fyllt något större syfte, samtidigt som de har åsamkat rätt så mycket byråkratiskt arbete ute i kommunerna, som naturligtvis medför kostnader. Vi ska inte ha regler och byråkratiska processer i onödan. Det finns tillräckligt mycket byråkrati som tyvärr behövs, men just detta behövs inte och då ska det avskaffas, säger utbildningsminister Jan Björklund.

Björklund förklarar sedan också att det där att kommunen utvärderar sina egna skolor är som att låta folk besiktiga sin egen bil, man kan inte lita på resultatet. Det är förstås intressant. Där sitter alltså tjänstemän och blåljuger ...

Det centrala är dock att skolornas utvärdering och förändringsplaner är "mycket byråkratiskt arbete". Behövs inte. Avskaffas. Staten skall styra istället: Den statliga Skolinspektionen skall

få fler och kraftfullare möjligheter att ingripa mot skolor ....

Minskade kostnader och ökad statlig styrning. När skolplaner och kvalitetsredovisningarna infördes för 12 år sedan skulle de ge medborgarna information om skolornas situation och utveckling. Men sånt kostar ... dock bara en bråkdel av den reklam som nu blir den främsta "informationskällan".

Marknad och stat. Fp.

22 maj 2009

Den Nya Rättvisan

Björklund vill ha elitsatsningar i skolan - för rättvisans skull. Även de överbegåvade har en rätt att ...

Precis. Och de har en rätt att slippa dom där. Att träffa dom där. Risken finns ju att de upptäcker en värld utanför sin lilla "gated community". Genom att möta andra kunde de rentav utveckla en social sida, typ medkänsla, solidaritet, kanske rentav lär sig nåt av dom.

Den nya rättvisan: Don efter person. Eller Jedem das Seine.

En fascinerande tanke: alla människor har olika mycket begåvning. Vi testar dem regelbundet - vetenskapligt - gärna med start direkt på BB. Sen får vi dela in dem i kaster, som alfa, beta, gamma, delta och epsilon, och så slipper vi slösa resurser på dem som ändå inte blir något. Rättvist och bra. De som har mycket begåvning får mycket stimulans, och de som har lite får lite stimulans.

Arbetarna slipper får lära sig komma i tid, men slipper plugga svåra saker som matematik och engelska och svenska. Men de blivande ministrar får plugga nyttiga saker som målstryning och resultatmätning och kontroll och disciplinering, men även de slipper läsa onyttiga saker som t ex Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932, där just denna samhällsvision utvecklats.