Nonsense on Stilts

Värt att läsa: Massimo Pigliucci: Nonsense on Stilts. How to Tell Science from Bunk.
http://www.bokus.com/bok/9780226667867/nonsense-on-stilts/

Kunskapsfilosofi

Här finns en fantastisk reklamfilm: http://www.giga.de/extra/werbung/news/push-to-add-drama-tnt-belgien-kennt-werbung/

Efter filmen kan man använda insikterna från The Invisible Gorilla för att belysa fenomenet ”selektiv varseblivning”.

Men den viktigaste slutsatsen är att episodisk evidens inte levererar tillförlitliga bevis. ”Det är sant, jag har ju själv upplevt det” - det räcker inte. Gorillan är också sann, men ganska många upplever den inte. Tvärtom: ganska många upplever att det inte finns någon gorilla.

Kanske kan det bidra till att undvika några av de logisk-filosofiska fallgropar som Steven Novella utpekar i kursen/boken Your Deceptive Mind.

Other Education

Other Education, The Journal Of Educational Alternatives: http://www.othereducation.stir.ac.uk/index.php/OE/

den fåniga undervisningsleken

Dan Gribble, Who Asks the Questions?, in Other Education: The Journal of Educational Alternatives, Volume 1(2012), Issue 1 · pp. 141-151.

Nowadays, what’s known as education very often consists of asking children questions, which is extremely odd, because we presumably know more answers than they do, and instead of them asking us, we do tend to ask them. Or perhaps we tell them something, and then ask them questions to find out whether they’ve remembered it, and whether they’ve learnt what we were telling them, and what we tell them is, in most people’s minds, supposed to equip them to fit into modern society.

ROFL.
En passande beskrivning av en fånig lek som kallas för ”undervisning”.

Biesta: Bortom lärandet

Några lösa tankar om Gert Biestas ”Bortom lärandet”.
Här finns en recension av Jonas Aspelin.
Här finns hans hemsida.
[En annan bok som kan rekommenderas är Biesta, Gert J J (2010), Good Education in an Age of Measurement: Ethics, Politics, Democracy. Boulder: Paradigm Pub]


Biesta ifrågasätter föreställningen att man - i demokratins namn - skall forma människor efter en i förväg given mall, så att de sedan reproducerar de samhällsstrukturer som har format dem. Hela föreställningen att man skall forma människor till demokrater vilar på tanken att de inte skulle bli demokrater om man inte tvingade, formade eller utbildade dem till demokrater.

Ett problem i sammanhanget är att alla uttalanden om demokrati är del av en debatt om frågan vilken demokrati som är den rätta. Det går inte att säga något om demokrati utan att delta i denna debatt. ”Demokrati” är alltså ett ”essentially contested concept”, dvs. det kan inte finnas någon objektiv definition av själva begreppet.

Om alltså någon säger att vi skall utbilda för demokrati är frågan för vilken demokrati? En deltagardemokrati kräver kanske andra deltagare än en elitdemokrati, eller en formell demokrati där medborgare skall rösta fram de föreslagna politikerna och sen sitta stilla i båten i 4 år. Olika demokratiteorier har olika syn på människor, på samhället, på framtiden osv.

Gert Biesta menar sedan - starkt förenklat - att människor inte blir människor genom att formas på ett visst sätt, utan därför att de möter andra människor och erkänner varandras olikhet.

Att tvinga in människor i en gemenskap och sedan erbjuda dem att ”vara demokrater” betyder att gemenskapen kommer före demokratin.

Biesta synliggör läroböckernas och styrdokumentens berättelser, som

• alltid pratar om demokrati i singularis
• alltid skall forma eleverna till demokratiska människor
• alltid råkar forma eleverna så att de passar ihop med demokratiföreställningen
• inte ha några som helst problem med att påtvinga människor en viss uppfattning (kallat ”kunskap”) i demokratins namn

Jag har alltid ogillat tanken att en stat kan tvinga människor in i ett ideologiskt system, samtidigt som man talar om demokrati, frihet, tolerans, mångfald, pluralism etc. Man menar helt enkelt ”först ska vi se till att du är/tänker rätt, sen får du tycka & tänka & göra vad du vill (eftersom vi har först sett till att du vill det rätta).”

Ett viktigt led i detta är att kalla den förhärskande demokratisynen för ”kunskap” (dvs. sann, äkta, självklar) och tvinga eleverna med förmedling, argument och betyg att anamma den.

Biesta visar ett alternativ till denna hjärntvätt i ”demokratins” (≈ status quos) namn: möten mellan människor som leder till att dessa definierar sig själva/varandra i politiska handlingar, och formar de strukturer inom vilka de lever. En ”open end”-demokrati.

Alltså inte staten som väljer sig ett nytt folk (analogt till Bert Brechts dikt om regeringen som är missnöjd med folket och därför väljer sig et nytt), utan folket som bestämmer vilken stat de vill ha.

Tänk om människor läser denna bok och tar den på allvar. Tank om människor inte längre tror på TINA (There Is No Alternative)

Bäva månde regeringar, stater och eliter …

sanning eller kaos

Så har uppfattar jag den vanligaste student- och lärarberättelsen om undervisning:

SAMR och pedagogisk filosofi

SAMR-modellen hjälper att reflektera teknikanvändningen. Man kan alltså ställa frågan ”vad praktiserar du egentligen när du använder informationsteknologi i undervisningen”? 

Titta gärna på dessa 2 beskrivningar:

Johan Busck lägger till, lite pessimistisk: 

• U: Unused, tekniken finns men används inte. 
• A: Addition, tekniken används men den ersätter inget. T ex när papper och pdf lever "sida vid sida”. 

Min fråga är om eller hur IKT påverkar undervisningsfilosofin.

Jag ser att många studenter och lärare slåss med frågan hur ”internet” påverkar undervisningen och tänkande kring undervisningen. Nyss fick jag kommentaren: ”internet är ju jättebra, men det finns så mycket skräp där att eleverna måste lära sig källkritik”. 

Eller: ”Folk på internet tycker ju till om allt möjligt. Därför låter jag mina elever leta efter fakta, och sen håller jag en kort föreläsning där jag berättar hur det egentligen ligger till.”

Aktiva elever som söker information på sina egna (eller lärares) frågor, som tänker till, reflekterar, funderar, producerar tankar, meddelar dessa tankar till andra … och lärare som ställer frågan ”jamen den sanna informationen då? Kunskapen, med stort K? Sådana beständiga kunskaper som vårt samhälle bygger på?????”

Märkligt att vi sitter kvar i frågan: är det sant? 

Vi har inte kommit fram till frågor som 

• är det relevant?
• för vem?
• i vilket perspektiv?
• vilken diskurs reproduceras?
• vilken ideologi uttrycks?

En av mina kollegor hörde hur jag i en föreläsning föreslog att lärare inte bara skulle berätta ”sanningen om demokratin”, utan ställa sig frågan ”i vilket syfte vill jag berätta just det här för mina elever, och varför berättar jag inte något annat (som också är sant)?”

Responsen blev en varning för relativism: ”var skulle vi hamna om alla fick tycka fritt?”. 

Pedagogiken, och i synnerhet lärarutbildningen, har en lång väg att gå om den sitter fast i valet mellan ”sanningen, bara sanningen och intet annat än sanningen” och ”relativism”. Det är ungefär så Björklund beskriver världen: fast kunskap eller socialdemokratisk flumskola. Underordning eller kaos. Undersåtar eller anarki. 

Synd att inte Gerd Biestas Bortom lärandet: demokratisk utbildning för en mänsklig framtid har fått mera spridning. Än. 

den eländiga kristna etiken i Lgy 11

Här kommer ett försök att bena ut ett knepigt citat ur Lgy 11, det där med ”kristen etik och västerländsk humanism”. Eftersom studenter ofta har problem med citatet vill jag försöka bena ut det en smula.

Ett av problemen är att citatet är plakativt: som ett plakat viftar texten här med nyckelord och symboliska begrepp som skapar associationer. Det är (förmodligen) citatets främsta funktion. Man fastskriver att kristendom och humanism hör ihop, att skolan är etisk och kristen och fostrar. Men själva texten säger något helt annat. Tror jag. Rätta mig gärna!

Så här låter Lgy 11:

Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet mellan människor är de värden som utbildningen ska gestalta och förmedla.
I överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism sker detta genom individens fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Undervisningen ska vara icke-konfessionell. (Lgy 11)

---

Det här är vad jag ser när jag närläser texten:

Alltså, ”undervisningen” skall gestalta och förmedla (ungefär praktisera och banka in) vissa värden.

- Hur gör man det?

Enkelt: Genom att fostra till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande.
Fostra?

Ja visst. Elever har ju inte rättskänsla och tolerans och sånt om man inte säger åt dem.
Ok då. Men varför ska man just fostra till dom här 4 sakerna om man vill nå jämställdhet och solidaritet och sånt?
Jo, därför att det finns en speciell etik som säger att det funkar så.
Jaså? Vilken då?

Tja, svårt att säga, men det är i alla fall en etik som har förvaltats av kristen tradition och av västerländsk humanism. Dom båda har liksom hållit den vid liv hela tiden.
Och de där 4 fostransmål leder automatiskt till att skolor praktiserar ” Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet”?

Javisst. Det säger ju den där etiken.

---

Alltså:

• Undervisningen skall gestalta & förmedla ett antal värden.
• Fostran till rättskänsla mm leder till att dessa värden gestaltas/förmedlas.
• Etik X stämmer överens med det.
• Etik X har förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism.

---

Det här det hela. Texten säger inget om ”förmedla kristna värderingar”. Texten innehåller en del sakpåståenden, visst. Texten är också hemlighetsfull och avslöjar inget om den där etiken utom att den har förvaltats av ”kristen tradition” (motsvarar ungefär Sharia) och av humanism.

Längre än så kommer man inte med en ren textanalys.

En slutsats är - ovetenskapligt uttryckt - att texten producerar snömos. Textens sakpåståenden och orsak-verkans-modell är logiskt sett inte övertygande. Och inte pedagogiskt heller.

Men om man bara räknar upp signifikatorerna och länkar dem samman ser man att de är en mix av Mänskliga Rättigheter, feminism, konservativ moralfostran med en touch av kristendom balanserad mot en touch humanism. Det är ungefär den värdemix som regeringarna före och efter regeringsskiftet 1994 kunde enas om, och som Alliansregeringen bibehöll.

Det finns dock en väsentlig ändring, jämfört med 1994: Då pratade läroplanen om solidaritet med svaga och utsatta. Det var då en mix av vänsterns solidaritet (horisontell gemenskap) och högerns välgörenhet (omtanke uppifrån och ner i samhället). Formuleringen utgjorde då en kompromiss i form av en tulipanaros.

Denna formulering har ersatts med ”solidaritet mellan människor”. Kanske har Björklund upptäckt sin socialistiska sida. Eller så är man säker på att ingen kommer på idéen att inkludera ”svaga och utsatta” i solidariteten i alla fall. De skall ju arbeta och göra rätt för sig … och man pratar ju inte om jämlikhet heller!

Skolvalet för vem?

Läs den här rapporten - läs den snabbt innan den dribblas bort: http://www.dn.se/debatt/skolvalet-anvands-for-att-undvika-underprivilegierade:

”I en ny studie i projektet ”Den svenska skolans nya geografi” visar vi att de privilegierade grupperna utnyttjar skolvalet för att undvika kontakt med de underprivilegierade. Vi kan också visa att boendesegregationen inte är den drivande kraften. Därför får Skolverkets rapport inte viftas bort av lobbyister för det fria skolvalet, skriver Bo Malmberg, Eva Andersson och John Östh.”

Tillståndet i skolan - och vad görs?

Per-Acke Orstadius har en skrämmande lägesbeskrivning på Skola och Samhälle: de s.k. skolsvaga eleverna är ”biggest loser” i den Björklundska skolan. Och de enda åtgärder som talas om är de som gör saken värre.

Per-Acke Orstadius: Betygen och de skolsvaga eleverna.

Critical Thinking

Jag hittade just en intressant bok:

Noella, Steven (2012) Your deceptive Mind. A scientific Guide to Critical Thinking. The Teaching Company: The Great Courses.

Mycket, mycket bra. Innehåller ett antal lektioner som även finns som ljudbok och videofilmer:

Lecture 1: The Necessity of Thinking about Thinking

Lecture 2: The Neuroscience of Belief

Lecture 3: Errors of Perception

Lecture 4: Flaws and Fabrications of Memory

Lecture 5: Pattern Recognition—Seeing What’s Not There

Lecture 6: Our Constructed Reality

Lecture 7: The Structure and Purpose of Argument

Lecture 8: Logic and Logical Fallacies

Lecture 9: Heuristics and Cognitive Biases

Lecture 10: Poor at Probability—Our Innate Innumeracy

Lecture 11: Toward Better Estimates of What’s Probable

Lecture 12: Culture and Mass Delusions

Lecture 13: Philosophy and Presuppositions of Science

Lecture 14: Science and the Supernatural

Lecture 15: Varieties and Quality of Scientic Evidence

Lecture 16: Great Scientic Blunders

Lecture 17: Science versus Pseudoscience

Lecture 18: The Many Kinds of Pseudoscience

Lecture 19: The Trap of Grand Conspiracy Thinking

Lecture 20: Denialism—Rejecting Science and History

Lecture 21: Marketing, Scams, and Urban Legends

Lecture 22: Science, Media, and Democracy

Lecture 23: Experts and Scientific Consensus

Lecture 24: Critical Thinking and Science in Your Life

Den här boken borde vi ha som kursmaterial …

pedagogiska verktyg

Wordle - en leksak för att skapa ”ordmoln” av texter.

Doodle - schemalägga mötestider när alla kan på olika tider, gruppindelningar

wikispaces.com - bygg din egen wiki

Skolväskan på facebook- diskussioner om internet och lärande

http://animoto.com/ - från fotos & videoclips till häftiga videofilmer

http://www.voki.com/ - skapa pratande avatarer

http://storybird.com/ - korta, konstnärliga berättelser som man kan skriva ut och/eller dela med sig

http://prezi.com/ - webbaserade presentationer (kan även laddas ner)

http://pinterest.com - anslagstavlan för bilder mmhttp://pinterest.com/

---

--------

http://jaglaermigteknik.blogspot.com/ - massor med tips om resurser för undervisningen

http://www.ystad.se/skolvaskan - även här en massa med tips om undervisningsresurser

http://111101.wikispaces.com/ - Joachim Thornströms lärandeverktyg

stuart hall

"Look, Gramsci, the Italian Marxist, believed in pessimism of the intellect, optimism of the spirit. You must look at what's happening now. If it's unpropitious, say it's unpropitious. Don't fool yourself. Analyse the conjuncture that you're in. Then you can be an optimist of the will, and say I believe that things can be different. But don't go to optimism of the will first. Because that's just utopianism."

guardian, saturday interview february 11

 

Naturally, we arrive at the riots of the summer, the place where the austerity, these so-called "failures" of multiculturalism, the absence of politics, all meet, in Foot Locker, of all places. "The riots bothered me a great deal, on two counts. First, nothing really has changed. Some kids at the bottom of the ladder are deeply alienated, they've taken the message of Thatcherism and Blairism and the coalition: what you have to do is hustle. Because nobody's going to help you. And they've got no organised political voice, no organised black voice and no sympathetic voice on the left. That kind of anger, coupled with no political expression, leads to riots. It always has. The second point is: where does this find expression in going into a store and stealing trainers? This is the point at which consumerism, which is the cutting edge of neoliberalism, has got to them too. Consumerism puts everyone into a single channel. You're not doing well, but you're still free to consume. We're all equal in the eyes of the market."

and this is the most pessimistic of all his ideas: that three decades of neoliberalism have got into people's consciousness and infected the way young people respond to poverty just as they have neutered the way politicians express themselves.

statisk, relativism, voluntarism

Hört i den husinterna debatten:

Jag tror inte på Social Rapport 2010. Det är bara socialister som använder den. Det vore ju hemskt om det vore så som det står i den statistiken.

 

 

Relativism - Wikipedia

Relativism: värderelativism - det finns inga objektiva värden.

Kunskapsrelativism - det finns inga objektiva kunskaper

Perry - 3 faser i studenters kunskapsutveckling

ontologisk subjektivism - jag tror vad jag vill om världen.

ontologisk epistemologi: det är sant om vi båda tror på det.

ontologisk kollektivism: vi känner att det är så, dom andra känner inte det.

Dialog: vi berättar vad vi känner.

Förklaring för avvikelse: illvilja. envishet. ideologisk blindhet.

Mångkulturella almanackan

Alla pedagoger känner väl till Mångkulturella Almanackan?

http://www.mkc.botkyrka.se/alma/index.html

Finland gör allt fel, men ändå …

The Atlantic skiver, och gemensambloggen refererar:

Finska skolor samarbetar. Och strävar efter jämlikhet.

Inte konkurrens.

Inte privatisering.

Inte marknad.

Inte test.

Inte rankinglistor.

Inga ”fria val” mellan olika riskkapitalbolag.

Finska skolor gör - enligt den i Sverige dominerande ideologin - allting fel. Och ändå får de bättre resultat än svenska skolor. Och svenska elever klarar sig allt sämre i internationella test.

Vi kanske borde exportera björklundismen dit, så att de dras ner till vår nivå?