Frykman, J. (1998) Ljusnande Framtid! Skola, social mobilitet och kulturell identitet Lund: Historiska media
Idag fortsätter allt färre ungdomar från arbetarklass till högre studier. Däremot går de flesta akademikerbarn i föräldrarnas fotspår. Har skolan upphört at fungera som språngbräda för social rörlighet. Var den nyskapande pedagogiken med individen i centrum misslyckad?
Ja, det anser etnologen Jonas Frykman ... Skolans tidigare strävan att forma eleverna till Något har bytts mot 90talets ambitioner att lära dem att bli Någon - ett förödande mål för elever som kommer från hem utan studievana. (från baksidestexten).
7 december 2009
4 december 2009
förmedlingspedagogik
Förmedlingspedagogiken - överföring av små färdiga kunskapspaket till elevernas huvuden - är ingalunda bara en rest från en konservativ värld som skulle bevaras till varje pris, genom att kunskapen om denna värld bevaras och förmedlas.
Det är ett mycket modernt projekt.
Mathilda Wiklund har undersökt hur DNs ledar- och debattsidor konstruerar “den goda läraren”. Där beskrives skolan som ett socialdemokratiskt rivningsprojekt, allt pedagogiskt som flum och ideologi. Där utmålas Jan “Messias” Björklund och hans “bara fakta, bara kunskap, raka rör”-ideologi som den enda tänkbara räddningen. Och så blev det ju också.
Det är alltså en framgångsrik modell att erbjuda en-faktors-förklaringar för alla förekommande problem. Om man nu råkar ha landets största tidningskoncern i ryggen.
I detta samband bör man kanske hylla Hans Bergstöm, som såg till att förmedlingspedagogiken fick inträde till DNs debatt- och ledarsidor. Han var en av de få som insåg att krisrapporter och enkla patenlösningar som disciplin, styrning och kontroll ger borgerligheten hegemoni över utbildningsområdet - och i förlängningen makt över de diskurser som styr socialpolitiken, integrationen, och välfärden.
(Hans Bergström driver tillsammans med sin fru Engelska Skolan, är numera amerikansk medborgare och SD-rådgivare)
Det är ett mycket modernt projekt.
Mathilda Wiklund har undersökt hur DNs ledar- och debattsidor konstruerar “den goda läraren”. Där beskrives skolan som ett socialdemokratiskt rivningsprojekt, allt pedagogiskt som flum och ideologi. Där utmålas Jan “Messias” Björklund och hans “bara fakta, bara kunskap, raka rör”-ideologi som den enda tänkbara räddningen. Och så blev det ju också.
Det är alltså en framgångsrik modell att erbjuda en-faktors-förklaringar för alla förekommande problem. Om man nu råkar ha landets största tidningskoncern i ryggen.
I detta samband bör man kanske hylla Hans Bergstöm, som såg till att förmedlingspedagogiken fick inträde till DNs debatt- och ledarsidor. Han var en av de få som insåg att krisrapporter och enkla patenlösningar som disciplin, styrning och kontroll ger borgerligheten hegemoni över utbildningsområdet - och i förlängningen makt över de diskurser som styr socialpolitiken, integrationen, och välfärden.
(Hans Bergström driver tillsammans med sin fru Engelska Skolan, är numera amerikansk medborgare och SD-rådgivare)
mer kommunikation
Mer om studenten som sökte moraliskt stöd. Hon fick inte det stöd hon hade hoppats på, utan en uppmaning att ta itu med saken.
Det kommer ett mail:
Jag ser att du kritiserar mitt arbete. Jag tror du har missförstått mig. Jag vill prata med dig och förklara.
Intressant.
Visst, det är möjligt att jag har missförstått. Sånt händer.
Men, som studenten redan berättade för sin “stödperson” - det är kritiken det är fel på: “... och han kritiserar mitt arbete hela tiden!”.
Och hon vill inte prata med mig för att förstå min kritik: hon vill prata med mig så att hon kan eliminera mina missförstånd.
Det är 2 aspekter som fascinerar:
- kritik uppfattas tydligen inte som förändringsuppdrag: kritik ses uppenbarligen som personlig. Kanske jag skall övergå till “snäll-kritik”, typ “din uppsats är underbar. Bäst. Du är bäst. Din uppsats är bästast. Men så kunde du kanske ändra lite på det där ...”
- och: om vi pratar tillräckligt länge blir vi sams, dvs. jag ser arbetet ur studentens perspektiv. Den diskursanalytiska ansatsen bakom det här tilltalar mig: verkligheten konstrueras genom ord. Problemet är bara att jag inte vill ha min verklighetsuppfattning utbytt mot någon annans. Tänk om jag inte vill bepratas tills jag inser att min kritik var fel?
Det kommer ett mail:
Jag ser att du kritiserar mitt arbete. Jag tror du har missförstått mig. Jag vill prata med dig och förklara.
Intressant.
Visst, det är möjligt att jag har missförstått. Sånt händer.
Men, som studenten redan berättade för sin “stödperson” - det är kritiken det är fel på: “... och han kritiserar mitt arbete hela tiden!”.
Och hon vill inte prata med mig för att förstå min kritik: hon vill prata med mig så att hon kan eliminera mina missförstånd.
Det är 2 aspekter som fascinerar:
- kritik uppfattas tydligen inte som förändringsuppdrag: kritik ses uppenbarligen som personlig. Kanske jag skall övergå till “snäll-kritik”, typ “din uppsats är underbar. Bäst. Du är bäst. Din uppsats är bästast. Men så kunde du kanske ändra lite på det där ...”
- och: om vi pratar tillräckligt länge blir vi sams, dvs. jag ser arbetet ur studentens perspektiv. Den diskursanalytiska ansatsen bakom det här tilltalar mig: verkligheten konstrueras genom ord. Problemet är bara att jag inte vill ha min verklighetsuppfattning utbytt mot någon annans. Tänk om jag inte vill bepratas tills jag inser att min kritik var fel?
kommunikationsmönster
Det är kanske nåt etniskt, men jag upplever vissa kommunikationsmönster som exotiska.
En student menar att jag kritiserar hennes uppsatsutkast. Hon berättar det inte för mig - hon går till någon annan lärare och berättar det. I valet mellan att kräva en ändring eller att få moraliskt stöd valde hon det moraliska stödet.
Några kursdeltagare har synpunkter på litteratur, examinationsuppgiften, en kollegas undervisning. De berättar det inte för den som är ansvarig för kursen: de går till någon annan person. Där berättar de att de har klagat och blivit avvisade. Där berättar de hur omöjlig uppgiften är. Där gräver de också fram saker som är faktiskt har rättats till.
Vad är målet?
“Tycker du inte också att han är omöjlig?”
“Håller du med mig?”
Eller?
En student menar att jag kritiserar hennes uppsatsutkast. Hon berättar det inte för mig - hon går till någon annan lärare och berättar det. I valet mellan att kräva en ändring eller att få moraliskt stöd valde hon det moraliska stödet.
Några kursdeltagare har synpunkter på litteratur, examinationsuppgiften, en kollegas undervisning. De berättar det inte för den som är ansvarig för kursen: de går till någon annan person. Där berättar de att de har klagat och blivit avvisade. Där berättar de hur omöjlig uppgiften är. Där gräver de också fram saker som är faktiskt har rättats till.
Vad är målet?
“Tycker du inte också att han är omöjlig?”
“Håller du med mig?”
Eller?
23 oktober 2009
Dela - nätverk för lärare
Här finns ett nätverk för lärare som delar med sig av idéer, undervisningsförslag, tips och en massa annat:
Dela
Dela
19 oktober 2009
Konsten att vara vetenskaplig
Sven-Ove Hansson: Konsten att vara vetenskaplig. (pdf)
Han förklarar ungefär hur man forskar - och varför man gör så. Läs den!
Han förklarar ungefär hur man forskar - och varför man gör så. Läs den!
4 oktober 2009
politisk korrekt
Ibland är man slö. Jag har blivit förolämpad, för en vecka sedan. Och upptäcker det nu.
En student kommenterade en föreläsning med "du vet ju vad du ska säga för att vara politisk korrekt".
Jag fattade ingenting. Jag, politiskt korrekt? Inte!!!!
Sen förklarade hon. Muslimer har en hederskultur, de förtrycker kvinnor och mördar döttrar. Därför måste vi befria deras kvinnor. Det vet alla. Men du förnekar det. Du vägrar att se sanningen därför att den inte är politiskt korrekt.
Lite naivt trodde jag att den härskande/styrande ideologiska diskursen är mest politisk korrekt:
Lustigt. Nästan. Den styrande rasismen beskyller alltså icke-rasister för att ha makten över diskursen.
Men det har rasister alltid gjort: "slå tillbaka" för att försvara fosterlandet, vitheten, rasen. Finns något brutalare sanningsanspråk än att hävda "den som förnekar att vi har rätt ljuger"? Antingen har de rätt, eller så har de rätt.
Och den som inte är med oss är mot oss.
För dom har vi läger. I rent självförsvar, förstås.
En student kommenterade en föreläsning med "du vet ju vad du ska säga för att vara politisk korrekt".
Jag fattade ingenting. Jag, politiskt korrekt? Inte!!!!
Sen förklarade hon. Muslimer har en hederskultur, de förtrycker kvinnor och mördar döttrar. Därför måste vi befria deras kvinnor. Det vet alla. Men du förnekar det. Du vägrar att se sanningen därför att den inte är politiskt korrekt.
Lite naivt trodde jag att den härskande/styrande ideologiska diskursen är mest politisk korrekt:
- nyliberal marknadsreligion,
- neokonservativ law-and-order-romantik,
- postpolitik, som finansministens vädermetaforer
- salongsrasism med migrationsverkets champagnefester när man lyckas med en svår utvisning
Lustigt. Nästan. Den styrande rasismen beskyller alltså icke-rasister för att ha makten över diskursen.
Men det har rasister alltid gjort: "slå tillbaka" för att försvara fosterlandet, vitheten, rasen. Finns något brutalare sanningsanspråk än att hävda "den som förnekar att vi har rätt ljuger"? Antingen har de rätt, eller så har de rätt.
Och den som inte är med oss är mot oss.
För dom har vi läger. I rent självförsvar, förstås.
1 oktober 2009
Ny skräckfilm
Räddningen från flumskolan har visst fått lite collateral benefits, av skolverkets senaste rapport att döma (Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer)
Skolverket visar att vi får
Själv röstar jag för att differentiering är huvudsyftet med "århundradets skolreform", men det kan ju också vara en (ur skolministerns perspektiv) lycklig sidoeffekt.
Sammanfattning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258
Rapporten: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260
Skolverket visar att vi får
- mer differentiering (= sortering & gallring),
- mer lönsamma privatskolor med färre utbildade lärare och mer do-it-yourself-pedagogik,
- mer kommunala sparåtgärder med mindre pengar till skolor och utbildning,
- sämre skolresultat med ett större glapp mellan "bra" och "dåliga" elever ...
Själv röstar jag för att differentiering är huvudsyftet med "århundradets skolreform", men det kan ju också vara en (ur skolministerns perspektiv) lycklig sidoeffekt.
Sammanfattning: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2258
Rapporten: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2260
30 september 2009
"jag tycker"
Frasen "jag tycker", tycker jag, verkar ligga i tiden.
Men det är förstås intressantare hur den används.
När politiker anlägger cockerspaniel-fejset och ser bekymrade ut och "tycker" att det behövs fler poliser i Rosengård, för att upphäva utanförskapet där, då handlar det inte om en personlig åsikt. Men det framställs så.
Det personliga tyckandet upphäver regeln "makthavare skall argumentera för sina åtgärder".
Den regel makthavare vill införa är "jag känner, precis som du och alla andra". Skillnaden är att makthavarnas "kännande" kan sätta andra i fängelse. Och att detta kännande uttalar sig om fakta, verkligheten, saker - och konstruerar dem. Den konstruerar burka-hotet i Danmark (omkring ett dussin kvinnor i burka hotar danskheten), den konstruerar hotfulla källarmoskéer i Rosengård (som de flesta där aldrig besöker) och så vidare.
"Känna" betyder alltså "jag behöver inte argumentera för det".
Den nya känslan: jag känner att världen är platt. Det känns så. Då måste det ju vara så. Bäst att stanna i Sverige, så man inte ramlar över kanten.
Ett problem jag ser i förlängningen är att man på detta sätt kan skapa sig en egen värld. Video on demand levererar den videofilm vi just nu vill se. Helt ok. Men: Life on Demand. Strukturer on demand. Verklighet on demand?
Om man inte kan kommunicera sin verklighet, om det inte finns någon gemensam grund att tala om - hur handlar vi då? Utifrån vår egen känsla?
Eller med fingret i luften, för att följa andras känslor? Det är lika illa det - som jakten på terrorister visar. They seek him here, they seek him there, those frenchies seek him everywhere" skaldade Röda Nejlikan. Bin Ladin måste ju vara någonstans - eftersom alla talar om att han är ett hot. På en flygplats nära dig? I mailen?
Eller med k-pisten när man återbesöker sin gamla skola, där man kände sig förnedrad, man inte kunde tala om det?
"Kännandet" ersätter argument, och jag känner att därmed en hel värld av gemensam argumentationsgrund faller. Habermas' deliberation förutsätter att vi enas om argumentations-regler. Vad gör vi utan dessa regler?
Därför vill jag inte läsa fler uppsatser som handlar om vad författaren känner, tycker, upplever. Det är intressant som en upplevelse, visst. Men det hjälper mig inte att förstå. "Jag känner" argumenterar inte med mig. Utmanar mig inte. Får mig inte att tänka nytt.
Dessutom innebär "jag känner" ett spel med ord som på svenska råkar sammanfalla:
- "jag upplever" - t ex jag känner hunger, lust, längtan ...
- "jag har en vag tanke" - t ex känner jag att jag har glömt något, och att jag skriver för mycket här.
- "jag beskriver verkligheten, men vill/kan inte argumentera för det" - t ex om jag känner att det här är ett viktigt ämne.
Att känna hunger är legitimt. Ingen annan kan bedöma om jag verkligen känner det. Jag kan säga det, och kräva att jag blir trodd. Sannfärdighet, som Habermas säger, om inte jag minns fel.
Men att känna att Rosengård måste omges av taggtråd och poliser - det är ett uttalande som kräver ingrepp i andras liv och borde därför legitimeras. Om inte annat än genom att talaren presenterar sin världsbild och sina argument.
Därför, känner jag, vill jag inte läsa fler uppsatser där författaren känner helt personligt ... speciellt inte om författaren skall bli lärare och känner att hon/han känner för en viss undervisning, dvs. för att forma andra människors liv.
Men det är förstås intressantare hur den används.
När politiker anlägger cockerspaniel-fejset och ser bekymrade ut och "tycker" att det behövs fler poliser i Rosengård, för att upphäva utanförskapet där, då handlar det inte om en personlig åsikt. Men det framställs så.
Det personliga tyckandet upphäver regeln "makthavare skall argumentera för sina åtgärder".
Den regel makthavare vill införa är "jag känner, precis som du och alla andra". Skillnaden är att makthavarnas "kännande" kan sätta andra i fängelse. Och att detta kännande uttalar sig om fakta, verkligheten, saker - och konstruerar dem. Den konstruerar burka-hotet i Danmark (omkring ett dussin kvinnor i burka hotar danskheten), den konstruerar hotfulla källarmoskéer i Rosengård (som de flesta där aldrig besöker) och så vidare.
"Känna" betyder alltså "jag behöver inte argumentera för det".
Den nya känslan: jag känner att världen är platt. Det känns så. Då måste det ju vara så. Bäst att stanna i Sverige, så man inte ramlar över kanten.
Ett problem jag ser i förlängningen är att man på detta sätt kan skapa sig en egen värld. Video on demand levererar den videofilm vi just nu vill se. Helt ok. Men: Life on Demand. Strukturer on demand. Verklighet on demand?
Om man inte kan kommunicera sin verklighet, om det inte finns någon gemensam grund att tala om - hur handlar vi då? Utifrån vår egen känsla?
Eller med fingret i luften, för att följa andras känslor? Det är lika illa det - som jakten på terrorister visar. They seek him here, they seek him there, those frenchies seek him everywhere" skaldade Röda Nejlikan. Bin Ladin måste ju vara någonstans - eftersom alla talar om att han är ett hot. På en flygplats nära dig? I mailen?
Eller med k-pisten när man återbesöker sin gamla skola, där man kände sig förnedrad, man inte kunde tala om det?
"Kännandet" ersätter argument, och jag känner att därmed en hel värld av gemensam argumentationsgrund faller. Habermas' deliberation förutsätter att vi enas om argumentations-regler. Vad gör vi utan dessa regler?
Därför vill jag inte läsa fler uppsatser som handlar om vad författaren känner, tycker, upplever. Det är intressant som en upplevelse, visst. Men det hjälper mig inte att förstå. "Jag känner" argumenterar inte med mig. Utmanar mig inte. Får mig inte att tänka nytt.
Dessutom innebär "jag känner" ett spel med ord som på svenska råkar sammanfalla:
- "jag upplever" - t ex jag känner hunger, lust, längtan ...
- "jag har en vag tanke" - t ex känner jag att jag har glömt något, och att jag skriver för mycket här.
- "jag beskriver verkligheten, men vill/kan inte argumentera för det" - t ex om jag känner att det här är ett viktigt ämne.
Att känna hunger är legitimt. Ingen annan kan bedöma om jag verkligen känner det. Jag kan säga det, och kräva att jag blir trodd. Sannfärdighet, som Habermas säger, om inte jag minns fel.
Men att känna att Rosengård måste omges av taggtråd och poliser - det är ett uttalande som kräver ingrepp i andras liv och borde därför legitimeras. Om inte annat än genom att talaren presenterar sin världsbild och sina argument.
Därför, känner jag, vill jag inte läsa fler uppsatser där författaren känner helt personligt ... speciellt inte om författaren skall bli lärare och känner att hon/han känner för en viss undervisning, dvs. för att forma andra människors liv.
test - om bloggen
Detta är ett test:
Min röst ska nu komma från någonstans i rummet.
Och detta var ett diskriminerande diskursivt inlägg. Det utesluter alla som inte förstår vilken företeelse inlägget lutar sig mot. Och därmed vilken tid det leker med.
Och förklaringen för det diskriminerande diskursiva är också rätt så nördig. Den positionerar texten i ett annat kontext och i en annan diskurs, närmare: i diskurs-diskursen.
Slut på nördigheter.
Min röst ska nu komma från någonstans i rummet.
Och detta var ett diskriminerande diskursivt inlägg. Det utesluter alla som inte förstår vilken företeelse inlägget lutar sig mot. Och därmed vilken tid det leker med.
Och förklaringen för det diskriminerande diskursiva är också rätt så nördig. Den positionerar texten i ett annat kontext och i en annan diskurs, närmare: i diskurs-diskursen.
Slut på nördigheter.
17 augusti 2009
fri konkurrens och kontroll
Jaha, nu har alltså H:r Björklund kommit på att det finns en "betygsinflation". Nåja,
Som vanligt, alltså: skolministern har en känsla. Som alla de andra gånger han skaldade om disciplinbrist, flumskola, hot och våld och övergrepp och allt annat som han - och knappast någon annan utanför hans supportergrupp - såg i den svenska skolan. Matilda Wiklunds avhandling visar tydligt att hans budskap var i säck innan den var i påse.
Björklund tror vidare:
Vem var det då som var så naiv att han förespråkade privatägda skolor - på Newspeak kallat för friskolor - som lösning för alla problem?
En förbryllande tanke: är det privatskolorna som skall kontrolleras? Nej, alla skolor skall granskas. Vilket antyder alltså att det inte alls handlar om jakten efter skolor som använder bonus-betyg som konkurrensmedel, utan om en generell kontroll av lärares verksamhet. Exakt så som skolutredningen visar: lärarna behöver hjälp att tolka läroplanen, att undervisa rätt, och att sätta de rätta betygen. Och rättar in sig i ledet.
Och ministern meddelar redan var kryphålen finns: betyg skall inte bara sättas utifrån proven, lärarna skall väga in vad eleverna gör på lektionerna. Det är bara "allt för stora avvikelser" som skall undersökas.
Alltså: sköt det hela snyggt, så händer inget. Utom att alla skall kontrolleras.
Jan Björklund säger att det inte är bevisat, men att mycket pekar på att det finns en betygsinflation.
Som vanligt, alltså: skolministern har en känsla. Som alla de andra gånger han skaldade om disciplinbrist, flumskola, hot och våld och övergrepp och allt annat som han - och knappast någon annan utanför hans supportergrupp - såg i den svenska skolan. Matilda Wiklunds avhandling visar tydligt att hans budskap var i säck innan den var i påse.
Björklund tror vidare:
Eftersom eleverna fritt får välja skola finns risken att skolorna gärna ger för höga betyg, tror Jan Björklund.
– Jag är ändå för det fria skolvalet men jag tror att man är naiv om man tror att man kan ha ett fritt skolval utan att man från statens sida kontrollerar och följer upp. Och det är ju det vi nu rättar till. Vi har haft fri konkurrens och fritt skolval under 15 år men vi har inte haft någon ordentlig uppföljning och nu ska vi få det, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Vem var det då som var så naiv att han förespråkade privatägda skolor - på Newspeak kallat för friskolor - som lösning för alla problem?
En förbryllande tanke: är det privatskolorna som skall kontrolleras? Nej, alla skolor skall granskas. Vilket antyder alltså att det inte alls handlar om jakten efter skolor som använder bonus-betyg som konkurrensmedel, utan om en generell kontroll av lärares verksamhet. Exakt så som skolutredningen visar: lärarna behöver hjälp att tolka läroplanen, att undervisa rätt, och att sätta de rätta betygen. Och rättar in sig i ledet.
Och ministern meddelar redan var kryphålen finns: betyg skall inte bara sättas utifrån proven, lärarna skall väga in vad eleverna gör på lektionerna. Det är bara "allt för stora avvikelser" som skall undersökas.
Alltså: sköt det hela snyggt, så händer inget. Utom att alla skall kontrolleras.
kön och forskning
Under många år har det varit "common knowledge" att forskningen försummar det kvinnliga perspektivet. Läkemedelsforskning och krocktester med bilar är bara två exempel. Den tanken döljer dock att det inte alls är så att forskning systematiskt struntar i kvinnor. Om forskning har en genus-slagsida så är det förmodligen så att forskning helt enkelt reproducerar gängse föreställningar om könen.
Därför är det överraskande-glädjande att forskning från Lunds universitet visar att tendensen att skada sig själv är (nästan) lika vanlig bland killar som bland tjejer.
En av fyra av de tillfrågade 14- och 15åringar har skadat sig själv, en av åtta t o m 5 gånger eller oftare
Förklaringen de själva uppger är också den oberoende av kön att de saknar bra relationer till föräldrar och kamrater.
Källa: Svd
Därför är det överraskande-glädjande att forskning från Lunds universitet visar att tendensen att skada sig själv är (nästan) lika vanlig bland killar som bland tjejer.
En av fyra av de tillfrågade 14- och 15åringar har skadat sig själv, en av åtta t o m 5 gånger eller oftare
Förklaringen de själva uppger är också den oberoende av kön att de saknar bra relationer till föräldrar och kamrater.
Källa: Svd
16 augusti 2009
Quango
I UK är politiker och forskare allt mera skeptiska till "quangos" - quasi-autonomous non-governmental organisations, alltså organisationer och företag som betalas med offentliga medel för att utföra speciella uppgifter. Som t ex att undervisa. Grundtonen i senare tids forskning är att det är oklart vad man egentligen får för de statliga eller offentliga pengarna.
Men sådana frågor ställer vi oss inte i Sverige. I Sverige konstaterar vi att vi har privata aktörer i skolvärlden, att de tjänar ordentligt med pengar, och att de mår bra.
Men skolresultaten då? Vaddå, har de något med det hela att göra?
Vid heliga St. Naivitas, trodde verkligen någon att idén med skolans privatisering var att *förbättra utbildningen*? Se vad Åsa Torstensson säger om järnvägarna: det kan bli lite dyrare biljetter, det kan bli så att de lägger ner olönsamma landsändar, men kunden får ju fler aktörer att välja mellan!!!!
Centre for Policy Studies har undersökt varför quangos har varit så populära bland politiker, trots att (delvis samma) politiker kritiserar dem. Ett orsak är att man kan låta en Quango undersöka, utföra eller argumentera för saker som man inte själv vill stå för. Som t ex när migrationsministern ger uppdraget att visa den militanta islamismen. Sedan kan hon instämma i, vara bekymrad, och tyvärr vara tvungen att ingripa för att skydda någon.
Inte heller det kan diskuteras och undersökas i dagens Sverige.
Källor:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/education/8198105.stm
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/8135734.stm
Men sådana frågor ställer vi oss inte i Sverige. I Sverige konstaterar vi att vi har privata aktörer i skolvärlden, att de tjänar ordentligt med pengar, och att de mår bra.
Men skolresultaten då? Vaddå, har de något med det hela att göra?
Vid heliga St. Naivitas, trodde verkligen någon att idén med skolans privatisering var att *förbättra utbildningen*? Se vad Åsa Torstensson säger om järnvägarna: det kan bli lite dyrare biljetter, det kan bli så att de lägger ner olönsamma landsändar, men kunden får ju fler aktörer att välja mellan!!!!
Centre for Policy Studies har undersökt varför quangos har varit så populära bland politiker, trots att (delvis samma) politiker kritiserar dem. Ett orsak är att man kan låta en Quango undersöka, utföra eller argumentera för saker som man inte själv vill stå för. Som t ex när migrationsministern ger uppdraget att visa den militanta islamismen. Sedan kan hon instämma i, vara bekymrad, och tyvärr vara tvungen att ingripa för att skydda någon.
Inte heller det kan diskuteras och undersökas i dagens Sverige.
Källor:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/education/8198105.stm
http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/politics/8135734.stm
22 juli 2009
klass & privatskola = karriär
Flera rapporter från Storbritannien visar att det finns ett samband mellan den klass man tillhör, de skolor man besöker, och den karriär man kan förvänta sig. Nu senast har Final Report on Fair Access to the Professions (sammanfattning och rekommendationer här) visat den roll privatskolorna spelar. Bland annat utgör de underlag för de sociala nätverk som ordnar tillgång till top-jobben till sina medlemmar.
Men även Bourdieus analys av det sociala kapitalet spelar en betydelsefull roll för den (frånvarande) sociala mobiliteten. Begåvningsreserven måste aktiveras, skriver Alan Milburn, och artikeln "Move on up: Is biography destiny?" demonstrerar betydelsen av just det sociala kapitalet.
Intressant att det finns sådana rapporter - i alla fall i andra länder. I Sverige satsar vi till synes tvärtom: mer privatskolor och därmed segregation, mer och tidigare sortering, mer disciplinering och utgränsning av "störande", mer av sagan att var och en är sin egen lyckas smed, mer satsning på eliten ...
Kan det bero på att topp-nätverk slutar sina led och är nöjda med sin intern-rekrytering? Att kakan är mindre, och måste fördelas inom familjen?
Alan Milburn menar i alla fall att Storbritannien inte kommer att lyckas om det fortsätter att utesluta barn från studie-ovana miljöer.
Men det är ju i utlandet.
Men även Bourdieus analys av det sociala kapitalet spelar en betydelsefull roll för den (frånvarande) sociala mobiliteten. Begåvningsreserven måste aktiveras, skriver Alan Milburn, och artikeln "Move on up: Is biography destiny?" demonstrerar betydelsen av just det sociala kapitalet.
Intressant att det finns sådana rapporter - i alla fall i andra länder. I Sverige satsar vi till synes tvärtom: mer privatskolor och därmed segregation, mer och tidigare sortering, mer disciplinering och utgränsning av "störande", mer av sagan att var och en är sin egen lyckas smed, mer satsning på eliten ...
Kan det bero på att topp-nätverk slutar sina led och är nöjda med sin intern-rekrytering? Att kakan är mindre, och måste fördelas inom familjen?
Alan Milburn menar i alla fall att Storbritannien inte kommer att lyckas om det fortsätter att utesluta barn från studie-ovana miljöer.
Men det är ju i utlandet.
11 juli 2009
friskolor tar sig friheter
Skolinspektionen meddelar att granskade och kritiserade skolor fortsätter att anställa obehöriga lärare: 87% av kommunala lärare har examen, men bara 68% av "fri"-skolornas lärare.
Mest intressant är skolinspektionens förklaring:
Är reglerna mera svårtolkade för friskolans ägare?
Och varför struntar just "fri"-skolornas rektorer i reglerna?
It's the economy, stupid ... Fritt översatt: tanken med "fri"-skolorna är just att tjäna pengar. Mindre utgifter, mer intäkter, liksom. Obehöriga lärare är billigare, och lättare att bli av med.
Men det får man kanske inte säga, om man jobbar på skolverket.
Mest intressant är skolinspektionens förklaring:
Enligt Skolinspektionen är orsaken till den stora andelen obehöriga lärare att skollagen kan vara svårtolkad, och att rektorer i bland struntar i att följa reglerna.
Är reglerna mera svårtolkade för friskolans ägare?
Och varför struntar just "fri"-skolornas rektorer i reglerna?
It's the economy, stupid ... Fritt översatt: tanken med "fri"-skolorna är just att tjäna pengar. Mindre utgifter, mer intäkter, liksom. Obehöriga lärare är billigare, och lättare att bli av med.
Men det får man kanske inte säga, om man jobbar på skolverket.
18 juni 2009
objektiv skolreligion
Enligt förslag till skollagen är det ok med religiösa skolor.
Men de måste hålla sig till saklighet och allsidighet, och "inslag av bekännelsekaraktär" får inte förekomma i
Sådana processer kallades förr för undervisning.
Konfessionella skolor måste alltså utveckla icke-konfessionella värden i undervisningen. Först efteråt får man bli religiös. Och med religiös menas då andakter, bön och liknande.
Ella Bohlin - medlem i Kristdemokraternas partistyrelse - sa i en intervju med tidningen Humanisten så här:
Det låter förstås lite naivt att någon skola - eller lärare - skall kunna presentera den objektiva sanningen, fri från värderingar, perspektiv, paradigmer och ideologier. Speciellt med tanke på att alla ideologier och världssyner har en föreställning om hur det egentligen är, varför det är så, och hur det borde vara. Självklart har religiösa skolor ett religiöst perspektiv på världen, även medan de undervisar.
Dessutom hävdar Ella Bohlin att det finns två jämbördiga, jämförbara vetenskapliga förklaringar: Bibeln och den naturvetenskapliga forskningen. Det är exakt det program kreationister vill driva igenom: att religion skall erkännas som ett vetenskapligt korrekt sätt att förklara världen. Vilket är nonsens på alla plan: religion bygger inte på empiri, utan på trossatser. Religion ändras inte när nya forskningsresultat kommer upp. Och religion försöker att bevisa en mening i världen, medan vetenskap i allt väsentligt är värdeneutralt.
Som Ella Bohlin så elegant antyder: religiösa program har naturligtvis ett sanningsanspråk. Som alla andra ideologier också.
Så - varför då detta spel för galleriet? I samma skollagförslag talas det ju om att tvinga alla elever till sexualundervisning - även det är ett beslut som bygger på värderingar.
Förklaringen skulle kunna vara att Björklund balanserar mellan två diskurser:
Då kan det ju vara bra att säga som man alltid har sagt om privatskolor: Dom gör olika, men ändå samma.
Fan tro't.
Men de måste hålla sig till saklighet och allsidighet, och "inslag av bekännelsekaraktär" får inte förekomma i
"… målstyrda processer som under ledning av lärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och utvecklande av kunskaper och värden."
Sådana processer kallades förr för undervisning.
Konfessionella skolor måste alltså utveckla icke-konfessionella värden i undervisningen. Först efteråt får man bli religiös. Och med religiös menas då andakter, bön och liknande.
Ella Bohlin - medlem i Kristdemokraternas partistyrelse - sa i en intervju med tidningen Humanisten så här:
Jag är kreationist. Men jag tycker inte att skolorna helt ska svänga om och ersätta Darwins lära med bibeln. Men jag tycker att man ska presentera båda förklaringarna utan att ta ställning för vilken av dessa läror som är korrekt.
Det låter förstås lite naivt att någon skola - eller lärare - skall kunna presentera den objektiva sanningen, fri från värderingar, perspektiv, paradigmer och ideologier. Speciellt med tanke på att alla ideologier och världssyner har en föreställning om hur det egentligen är, varför det är så, och hur det borde vara. Självklart har religiösa skolor ett religiöst perspektiv på världen, även medan de undervisar.
Dessutom hävdar Ella Bohlin att det finns två jämbördiga, jämförbara vetenskapliga förklaringar: Bibeln och den naturvetenskapliga forskningen. Det är exakt det program kreationister vill driva igenom: att religion skall erkännas som ett vetenskapligt korrekt sätt att förklara världen. Vilket är nonsens på alla plan: religion bygger inte på empiri, utan på trossatser. Religion ändras inte när nya forskningsresultat kommer upp. Och religion försöker att bevisa en mening i världen, medan vetenskap i allt väsentligt är värdeneutralt.
Som Ella Bohlin så elegant antyder: religiösa program har naturligtvis ett sanningsanspråk. Som alla andra ideologier också.
Så - varför då detta spel för galleriet? I samma skollagförslag talas det ju om att tvinga alla elever till sexualundervisning - även det är ett beslut som bygger på värderingar.
Förklaringen skulle kunna vara att Björklund balanserar mellan två diskurser:
- föräldrarnas rätt att fostra sina barn. Eller, som Europakonventionen säger: "att tillförsäkra sina barn sådan utbildning och undervisning som står i överensstämmelse med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse."
- tvångsassimileringen med huvudbudskap att "nu ska vi visa dom var skåpet ska stå".
Då kan det ju vara bra att säga som man alltid har sagt om privatskolor: Dom gör olika, men ändå samma.
Fan tro't.
16 juni 2009
9a testas
SvD informerar om den världsberömda superklassen 9A, som skulle visa att man med rätt lärare och engagerade elever kan få bra betyg trots dåliga förutsättningar.
Det tycks stämma - delvis.
Diagnostiska prov visar nämligen att klassens kunskaper är betydligt sämre än deras betyg. Men det gjorde sig bra på TV ...
Det tycks stämma - delvis.
Diagnostiska prov visar nämligen att klassens kunskaper är betydligt sämre än deras betyg. Men det gjorde sig bra på TV ...
15 juni 2009
testa fram eliten
Den nya skollagen anger att tester skall användas för att sålla fram eliten i grundskolan.
Jan Björklund till SvD: Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas, oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl.
Jaja, detta hemska elitförtryck. Rulla tummarna, i nio år. Vilken tortyr ...
Det finns mycket man kan undra över, t ex om Herr Björklund har sett en skola någon gång. Eller läst att betygssystemet anger redan nu 3 olika kvalitetsnivåer (före Lgy 11). Eller har frågat sig varför lärare i så fall inte individualiserar undervisningen. Eller om han har hört talas om att intelligens- och studievana utvecklas och förändras - de är inte givna en gång för alla.
Men det är ju inte hans agenda. Hans agenda är att driva igenom en ny pedagogisk diskursq två delar:
- Människor är av naturen olika. Oföränderligt, genetiskt. En gång för alla. Skolans uppgift är att sortera.
- Jämlikhet är inte att kompensera för orättvisa startvillkor i livet. Jämlikhet är att gynna de som har försprång, och ta ut eftersläntrarna ur racet.
Liberalism à la Björklund är inte socialliberalism, som stödjer samhällets olycksbarn så att de har en chans att hinna ikapp. Björklund-liberalism är sorteringsliberalism: arbetarkunskaper åt arbetarbarn, elit-kunskaper åt elitens barn. Jedem das Seine.
En krass ego-liberalism: vi måste satsa på våra ungar. Vi ska behålla vår inkomst så att vi kan satsa på våra och vårat, och om vi betalar skatt ska den gynna våra ungar.
Dom kan ju satsa sina pengar på sina ungar. Och om de inte har pengar är det ju inte vårt fel. De kunde ju ha ... tja, varit elit-elever i grundskolan ... och valt sina föräldrar rätt ...
Jan Björklund till SvD: Elever som är studiebegåvade ska ha rätt att utvecklas, oavsett vilket ämne de är duktiga i. Ingen ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl.
Jaja, detta hemska elitförtryck. Rulla tummarna, i nio år. Vilken tortyr ...
Det finns mycket man kan undra över, t ex om Herr Björklund har sett en skola någon gång. Eller läst att betygssystemet anger redan nu 3 olika kvalitetsnivåer (före Lgy 11). Eller har frågat sig varför lärare i så fall inte individualiserar undervisningen. Eller om han har hört talas om att intelligens- och studievana utvecklas och förändras - de är inte givna en gång för alla.
Men det är ju inte hans agenda. Hans agenda är att driva igenom en ny pedagogisk diskursq två delar:
- Människor är av naturen olika. Oföränderligt, genetiskt. En gång för alla. Skolans uppgift är att sortera.
- Jämlikhet är inte att kompensera för orättvisa startvillkor i livet. Jämlikhet är att gynna de som har försprång, och ta ut eftersläntrarna ur racet.
Liberalism à la Björklund är inte socialliberalism, som stödjer samhällets olycksbarn så att de har en chans att hinna ikapp. Björklund-liberalism är sorteringsliberalism: arbetarkunskaper åt arbetarbarn, elit-kunskaper åt elitens barn. Jedem das Seine.
En krass ego-liberalism: vi måste satsa på våra ungar. Vi ska behålla vår inkomst så att vi kan satsa på våra och vårat, och om vi betalar skatt ska den gynna våra ungar.
Dom kan ju satsa sina pengar på sina ungar. Och om de inte har pengar är det ju inte vårt fel. De kunde ju ha ... tja, varit elit-elever i grundskolan ... och valt sina föräldrar rätt ...
8 juni 2009
Didaktik: att förstå
Att förstå.
At förstå partier.
Att förstå politik.
Att förstå ... Sverige. Hela? Även Robert Lind i Kramfors? Och - ändras inte hela Sverige medan vi försöker förstå det? Rentav ... ändras det inte därför att vi undersöker det?
Att förstå Fredrik Reinfeldt - som vaddå? Så som hans stylist ser honom? Så som hans fru ser honom? Hans mamma?
Hans partivänner? Hans karikatyrist? Hans talskrivare? Så som historien kommer att beskriva honom om 10 år, 100 år, 500 år?
Alltså - förstå som vaddå?
Att säga "jag vill att ni förstår" innebär alltså "... på mitt sätt". Och samtidigt: "... därför att det är Sättet. Ty jag har makten och härligheten att bestämma hur det verkligen och egentligen är".
Att förstå innebär att skapa en avbildning av något "där ute" i ens huvud. Den som säger "jag har Avbildningen" utövar makt över människors sätt att hantera verkligheten.
Och utövar än mera makt genom att hävda att "min avbildning är ingen avbildning - det är verkligheten"
At förstå partier.
Att förstå politik.
Att förstå ... Sverige. Hela? Även Robert Lind i Kramfors? Och - ändras inte hela Sverige medan vi försöker förstå det? Rentav ... ändras det inte därför att vi undersöker det?
Att förstå Fredrik Reinfeldt - som vaddå? Så som hans stylist ser honom? Så som hans fru ser honom? Hans mamma?
Hans partivänner? Hans karikatyrist? Hans talskrivare? Så som historien kommer att beskriva honom om 10 år, 100 år, 500 år?
Alltså - förstå som vaddå?
Att säga "jag vill att ni förstår" innebär alltså "... på mitt sätt". Och samtidigt: "... därför att det är Sättet. Ty jag har makten och härligheten att bestämma hur det verkligen och egentligen är".
Att förstå innebär att skapa en avbildning av något "där ute" i ens huvud. Den som säger "jag har Avbildningen" utövar makt över människors sätt att hantera verkligheten.
Och utövar än mera makt genom att hävda att "min avbildning är ingen avbildning - det är verkligheten"
23 maj 2009
centralisering = mindre byråkrati?
Ekot:
Regeringen tänker avskaffa kommunernas skolplaner och skolornas kvalitetsredovisningar:
Björklund förklarar sedan också att det där att kommunen utvärderar sina egna skolor är som att låta folk besiktiga sin egen bil, man kan inte lita på resultatet. Det är förstås intressant. Där sitter alltså tjänstemän och blåljuger ...
Det centrala är dock att skolornas utvärdering och förändringsplaner är "mycket byråkratiskt arbete". Behövs inte. Avskaffas. Staten skall styra istället: Den statliga Skolinspektionen skall
Minskade kostnader och ökad statlig styrning. När skolplaner och kvalitetsredovisningarna infördes för 12 år sedan skulle de ge medborgarna information om skolornas situation och utveckling. Men sånt kostar ... dock bara en bråkdel av den reklam som nu blir den främsta "informationskällan".
Marknad och stat. Fp.
Regeringen tänker avskaffa kommunernas skolplaner och skolornas kvalitetsredovisningar:
– De har inte fyllt något större syfte, samtidigt som de har åsamkat rätt så mycket byråkratiskt arbete ute i kommunerna, som naturligtvis medför kostnader. Vi ska inte ha regler och byråkratiska processer i onödan. Det finns tillräckligt mycket byråkrati som tyvärr behövs, men just detta behövs inte och då ska det avskaffas, säger utbildningsminister Jan Björklund.
Björklund förklarar sedan också att det där att kommunen utvärderar sina egna skolor är som att låta folk besiktiga sin egen bil, man kan inte lita på resultatet. Det är förstås intressant. Där sitter alltså tjänstemän och blåljuger ...
Det centrala är dock att skolornas utvärdering och förändringsplaner är "mycket byråkratiskt arbete". Behövs inte. Avskaffas. Staten skall styra istället: Den statliga Skolinspektionen skall
få fler och kraftfullare möjligheter att ingripa mot skolor ....
Minskade kostnader och ökad statlig styrning. När skolplaner och kvalitetsredovisningarna infördes för 12 år sedan skulle de ge medborgarna information om skolornas situation och utveckling. Men sånt kostar ... dock bara en bråkdel av den reklam som nu blir den främsta "informationskällan".
Marknad och stat. Fp.
22 maj 2009
Den Nya Rättvisan
Björklund vill ha elitsatsningar i skolan - för rättvisans skull. Även de överbegåvade har en rätt att ...
Precis. Och de har en rätt att slippa dom där. Att träffa dom där. Risken finns ju att de upptäcker en värld utanför sin lilla "gated community". Genom att möta andra kunde de rentav utveckla en social sida, typ medkänsla, solidaritet, kanske rentav lär sig nåt av dom.
Den nya rättvisan: Don efter person. Eller Jedem das Seine.
En fascinerande tanke: alla människor har olika mycket begåvning. Vi testar dem regelbundet - vetenskapligt - gärna med start direkt på BB. Sen får vi dela in dem i kaster, som alfa, beta, gamma, delta och epsilon, och så slipper vi slösa resurser på dem som ändå inte blir något. Rättvist och bra. De som har mycket begåvning får mycket stimulans, och de som har lite får lite stimulans.
Arbetarna slipper får lära sig komma i tid, men slipper plugga svåra saker som matematik och engelska och svenska. Men de blivande ministrar får plugga nyttiga saker som målstryning och resultatmätning och kontroll och disciplinering, men även de slipper läsa onyttiga saker som t ex Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932, där just denna samhällsvision utvecklats.
Precis. Och de har en rätt att slippa dom där. Att träffa dom där. Risken finns ju att de upptäcker en värld utanför sin lilla "gated community". Genom att möta andra kunde de rentav utveckla en social sida, typ medkänsla, solidaritet, kanske rentav lär sig nåt av dom.
Den nya rättvisan: Don efter person. Eller Jedem das Seine.
En fascinerande tanke: alla människor har olika mycket begåvning. Vi testar dem regelbundet - vetenskapligt - gärna med start direkt på BB. Sen får vi dela in dem i kaster, som alfa, beta, gamma, delta och epsilon, och så slipper vi slösa resurser på dem som ändå inte blir något. Rättvist och bra. De som har mycket begåvning får mycket stimulans, och de som har lite får lite stimulans.
Arbetarna slipper får lära sig komma i tid, men slipper plugga svåra saker som matematik och engelska och svenska. Men de blivande ministrar får plugga nyttiga saker som målstryning och resultatmätning och kontroll och disciplinering, men även de slipper läsa onyttiga saker som t ex Aldous Huxleys Du sköna nya värld från 1932, där just denna samhällsvision utvecklats.
30 april 2009
Arthur C Clarke
We have to abandon the idea that schooling is something restricted to youth.
How can it be, in a world where half the things a man knows at 20 are no longer true at 40 - and half the things he knows at 40 hadn't been discovered when he was 20?
(Arthur C. Clarke är scifi-författare)
How can it be, in a world where half the things a man knows at 20 are no longer true at 40 - and half the things he knows at 40 hadn't been discovered when he was 20?
(Arthur C. Clarke är scifi-författare)
29 april 2009
stöpa i samma form
Herr Björklunds mantra är att "inte stöpas i samma form". Det är ett slags mantra som regelbundet återkommer, t ex på fp's hemsida (En sökning på "stöpa" ger 35 träffar på fp-sidan):
Alltså: de är visserligen "praktiskt sinnade". Människor kan indelas i praktiskt sinnade och teoretiskt sinnade. Så är det bara. Av naturen, kan man förmoda. Och då skall de praktiskt sinnade styras till en form, och de teoretiskt sinnade till en annan form.
Men Björklund "stöper" inte. Han bara låter naturen ha sin gång.
Först bestämmer man vad "naturen" är. Sedan låter man den ha sin gång.
Intellektuellas barn är naturligt intellektuella och skall då naturligt ges chans att vara intellektuella.
Andra barn är naturligt praktiskt sinnade och skall då slippa att det intellektuella ...
Och vissa barn är muslimskt sinnade och skall då - nämen hallå, nejdå, de skall befrias från det där. De skall inte stöpas i den muslimska formen, de skall, äh, liksom, ja alltså befrias från sin kultur, de skall bli öppna, ö-stöpta, naturliga som vi, alltså.
... går det inte att stöpa alla elever i samma form. De praktiskt sinnade ska få upprättelse i nya gymnasiet.
Alltså: de är visserligen "praktiskt sinnade". Människor kan indelas i praktiskt sinnade och teoretiskt sinnade. Så är det bara. Av naturen, kan man förmoda. Och då skall de praktiskt sinnade styras till en form, och de teoretiskt sinnade till en annan form.
Men Björklund "stöper" inte. Han bara låter naturen ha sin gång.
Först bestämmer man vad "naturen" är. Sedan låter man den ha sin gång.
Intellektuellas barn är naturligt intellektuella och skall då naturligt ges chans att vara intellektuella.
Andra barn är naturligt praktiskt sinnade och skall då slippa att det intellektuella ...
Och vissa barn är muslimskt sinnade och skall då - nämen hallå, nejdå, de skall befrias från det där. De skall inte stöpas i den muslimska formen, de skall, äh, liksom, ja alltså befrias från sin kultur, de skall bli öppna, ö-stöpta, naturliga som vi, alltså.
28 april 2009
Segregations-retorik
Ekot meddelar natt det blir svårare att komma in på teoretiska gymnasiekurser, och att yrkesförberedande kurser blir lättare:
En gång till, ministern. Det blir höjda krav. Men de flesta klarar av kurserna. Men det blir svårare med nya krävande kurser. Hm. Det var ungefär lika svårt att förstå som Björklunds läsning av utredningar ...
Fritt översatt blir det kanske så här:
Ekot förklarar också:
Förtjusande. "För dom som vill". Jo. Dom som vill kan ju alltid plugga vidare sen, medan dom kör lastbil eller lägger asfalt eller kakel eller bygger hus.
Och om dom inte vill kan hävda vår oskuld: dom har chansen, visst. Ministerns eget löfte. Det kan ju inte vara Björklunds fel om det råkar uppstå ett bildningens och medborgarkompetensens klass-samhälle. Dom har valt det själva ...
Anledningen är att kurserna ska vara just högskoleförberedande. Vi behöver höja krav, ambitioner och resultat i det svenska utbildningsväsendet. Min bedömning är att de inte blir så svåra så att de flesta elever inte skulle kunna klara av dem. Men det blir svårare med ett antal nya, krävande kurser som ska läsas och klaras av. Det betyder att många ungdomar måste plugga mer i framtiden. Det är vad Sverige behöver, säger utbildningsminister Jan Björklund bland annat.
En gång till, ministern. Det blir höjda krav. Men de flesta klarar av kurserna. Men det blir svårare med nya krävande kurser. Hm. Det var ungefär lika svårt att förstå som Björklunds läsning av utredningar ...
Fritt översatt blir det kanske så här:
Kära väljare, nu ska vi klämma åt dom där ungarna. De ska få plugga som ....
Kära lärare, nu ska vi tillbaka till elit- och pluggskolan.
Kära elever, det blir inte så farligt. Ni klarar det.
Kära jämlikhetsvänner - alla klarar av det!
Kära elit-vänner - vi skall banne mig sortera! Alla ska inte in på universitetet!
Ekot förklarar också:
Samtidigt blir det mindre och lite lättare teori på yrkesprogrammen, 600 poäng gemensamma ämnen, för dem som vill. Det väntas också bli lättare att komma in på ett yrkesprogram, men det är inte klart än.
Förtjusande. "För dom som vill". Jo. Dom som vill kan ju alltid plugga vidare sen, medan dom kör lastbil eller lägger asfalt eller kakel eller bygger hus.
Och om dom inte vill kan hävda vår oskuld: dom har chansen, visst. Ministerns eget löfte. Det kan ju inte vara Björklunds fel om det råkar uppstå ett bildningens och medborgarkompetensens klass-samhälle. Dom har valt det själva ...
Uppsats-dags
De årliga uppsatserna närmar sig. Och som vanligt är ordet "kan" populärt. Kan högläsning vara bra för matematiken?
Kan grisar flyga?
Ja.
Men endast korta sträckor, och mestadels vertikalt nedåt ...
Kan grisar flyga?
Ja.
Men endast korta sträckor, och mestadels vertikalt nedåt ...
flickor och pojkar
Sedan 60talet har flickor bättre betyg än killar, ca 10% i snitt (utom i idrott&hälsa), säger delegationen för Jämställdhet i Skolan. Fler kvinnor än män läser på högskolor, och de dominerar ännu mer på högstatusutbildningar. Kvinnor utgör också en majoritet bland doktorander.
Egendomligt nog verkar "jämställdhet" fortfarande innebära att det skall vidtas åtgärder för att gynna och skydda flickorna.
Egendomligt nog verkar "jämställdhet" fortfarande innebära att det skall vidtas åtgärder för att gynna och skydda flickorna.
14 april 2009
Björklunds utvisning
Björklund meddelar att störande elever skall utvisas från klassrummet. Det är inget nytt, även om det numera skall gälla även grundskolan.
Det intressanta är dock en förskjutning. Tidigare har Björklund talat om att öka disciplinen: utvisning skulle fungera som ett hot - den som stör får inte vara med.
Nu är det faktiskt lugn och ro som gäller: de som stör skall inte vara med, de skall bort så att de andra kan jobba disciplinerat.
Man måste hålla med när han säger att den gamla lagen (som han själv lät skriva direkt efter maktövertagandet) är luddig.
Den gamla lagen innehåller faktiskt en bisarr omtanke om de störande eleverna som skall tvingas att älska skolan.
Det nya förslaget är tydligare: skolan är inte till för DOM DÄR, utan för de snälla, disciplinerade eleverna.
Det behövde faktiskt sägas.
Det intressanta är dock en förskjutning. Tidigare har Björklund talat om att öka disciplinen: utvisning skulle fungera som ett hot - den som stör får inte vara med.
Nu är det faktiskt lugn och ro som gäller: de som stör skall inte vara med, de skall bort så att de andra kan jobba disciplinerat.
Man måste hålla med när han säger att den gamla lagen (som han själv lät skriva direkt efter maktövertagandet) är luddig.
Den gamla lagen innehåller faktiskt en bisarr omtanke om de störande eleverna som skall tvingas att älska skolan.
Det nya förslaget är tydligare: skolan är inte till för DOM DÄR, utan för de snälla, disciplinerade eleverna.
Det behövde faktiskt sägas.
4 april 2009
räcker jobben?
Ofta upptäcker jag resonemang av typen "jobben räcker inte till", eller "regeringen har skapat jobb". Båda utgår från en föreställning om en begränsad jobbmängd som skall fördelas till alla behövande.
Det är svårt att förklara att resonemanget på en och samma gång hör hemma i berättelsen om den sociala ingenjörskonsten ("vi fixar jobben", "vi löser krisen") och om främlingsfientligheten ("dom tar våra jobb").
Studenterna menar oftast inte illa: de är beredda att dela på jobben, och vill gärna att regeringen fixar några fler jobb för behövande flyktingar.
Men det är svårt att frigöra sig från den förhärskande föreställningen - till och med nu när regeringen inte "fixar jobben" utan hoppas att allt löser sig. Nu står hoppet till G20: de skall nog fixa jobben.
Tanken på den goda överheten väger tyngre än tanken på marknadsekonomin ...
Det är svårt att förklara att resonemanget på en och samma gång hör hemma i berättelsen om den sociala ingenjörskonsten ("vi fixar jobben", "vi löser krisen") och om främlingsfientligheten ("dom tar våra jobb").
Studenterna menar oftast inte illa: de är beredda att dela på jobben, och vill gärna att regeringen fixar några fler jobb för behövande flyktingar.
Men det är svårt att frigöra sig från den förhärskande föreställningen - till och med nu när regeringen inte "fixar jobben" utan hoppas att allt löser sig. Nu står hoppet till G20: de skall nog fixa jobben.
Tanken på den goda överheten väger tyngre än tanken på marknadsekonomin ...
2 april 2009
regeringens ansvarsfulla underskott
Statens eget Ekonomistyrningsverk beräknar att staten kommer att gå med underskott de närmaste tre åren.
Årets underskott är 149 miljarder kronor. Hälften av underskottet beror på "stödåtgärder till det finansiella systemet" - i klartext: de har gått till bankerna.
Den andra hälften beror på regeringens skattesänkningar, alltså en medveten och planerad nedrustning av staten på väg mot en nyliberal nattväktarstat. Så här föll orden:
Ah. Ansvarsfullt är ordet. En ansvarsfull privatisering. En ansvarsfull omfördelning uppåt i inkomstpyramiden. Jaha, då är det ju i sin ordning.
Och när vi har överskott gäller arbetslinjen.
I klartext: Fan tar dig om du inte arbetar. Räkna inte med stöd när du blir sjuk, arbetslös, övertalig, dålig. Den som inte arbetar skall inte heller äta (och behöver då inte heller alla tänder, enligt socialstyrelsens anvisningar skall det räcka att underhålla 20 tänder för fattiga, medan vi som inte får socialbidrag i regel har 28 tänder).
Den sköna nya världen. Ansvarsfullt skall det vara. Orwells sanningsministerium hälsar.
(Ekot, 2/4)
Årets underskott är 149 miljarder kronor. Hälften av underskottet beror på "stödåtgärder till det finansiella systemet" - i klartext: de har gått till bankerna.
Den andra hälften beror på regeringens skattesänkningar, alltså en medveten och planerad nedrustning av staten på väg mot en nyliberal nattväktarstat. Så här föll orden:
Ekot: Men mer än hälften av underskottet kan ju förklaras av skattesänkningar som regeringen har genomfört. Har det varit ansvarsfullt.– Så kan man inte beskriva det. Vi har ansvarsfullt genomfört skattesänkningar som har understrukit vår arbetslinje när vi har haft överskott.
Ah. Ansvarsfullt är ordet. En ansvarsfull privatisering. En ansvarsfull omfördelning uppåt i inkomstpyramiden. Jaha, då är det ju i sin ordning.
Och när vi har överskott gäller arbetslinjen.
I klartext: Fan tar dig om du inte arbetar. Räkna inte med stöd när du blir sjuk, arbetslös, övertalig, dålig. Den som inte arbetar skall inte heller äta (och behöver då inte heller alla tänder, enligt socialstyrelsens anvisningar skall det räcka att underhålla 20 tänder för fattiga, medan vi som inte får socialbidrag i regel har 28 tänder).
Den sköna nya världen. Ansvarsfullt skall det vara. Orwells sanningsministerium hälsar.
(Ekot, 2/4)
IPRED
Sedan 1/4 gäller IPRED-lagen, som gör att underhållningsindustrin kan kräva att få veta vem som ha en viss IP-adress. Sen kan de ordna husbesök med erbjudanden man inte kan motstå, hota att stämma privatpersoner på enorma skadeståndsbelopp eller erbjuda att mot en viss avgift avstå från att stämma någon.
Många skaffar sig nu hemliga IP-adresser. Men det tycker underhållningsindustrins chefjurist Henrik Pontén är riktigt "oroväckande":
Man kan riktigt se hur piratjägarna ligger sömnlösa om nätterna. De plågas av tanken på elever lever under hot, kanske hot att stämmas och krävas på skadestånd och andra trakasserier. Och kanske av tanken att behöva dra igång en kampanj för att förbjuda anonyma IP-adresser ...
Det är synd om piratjägarna.
Många skaffar sig nu hemliga IP-adresser. Men det tycker underhållningsindustrins chefjurist Henrik Pontén är riktigt "oroväckande":
- För alla som blir utsatta för olika typer av brott, hot, förtal och mobbing på nätet så är denna typ av anonymisering ett problem, säger Henrik Pontén som är jurist på Antipiratbyrån.(Ekot 2/4)
Man kan riktigt se hur piratjägarna ligger sömnlösa om nätterna. De plågas av tanken på elever lever under hot, kanske hot att stämmas och krävas på skadestånd och andra trakasserier. Och kanske av tanken att behöva dra igång en kampanj för att förbjuda anonyma IP-adresser ...
Det är synd om piratjägarna.
28 mars 2009
Gratis-läromedel
Det finns böcker. Och det finns gratis-böcker.
OKQ8, Preem, Statoil och SAS informerar om miljön - om bilismens och flygets miljöeffekter.
Astra Zeneca informerar om forskning och djurförsök - om experiment med människor i fattiga länder?
IFPI - skivbolagens intresseorganisation - informerar om "ett schysstare Internet". Förmodligen om pirate bay?
Scan och Köttbranschens Riksförbund informerar om "Mervärden" - vegetariskt? djurtransporter?
Svenskt Näringsliv informerar om samhällsekonomi ...
Listan är lång. Så snälla företagen är som informerar elever. Och hur mycket kritisk textanalys ingår i lärarutbildningen?
OKQ8, Preem, Statoil och SAS informerar om miljön - om bilismens och flygets miljöeffekter.
Astra Zeneca informerar om forskning och djurförsök - om experiment med människor i fattiga länder?
IFPI - skivbolagens intresseorganisation - informerar om "ett schysstare Internet". Förmodligen om pirate bay?
Scan och Köttbranschens Riksförbund informerar om "Mervärden" - vegetariskt? djurtransporter?
Svenskt Näringsliv informerar om samhällsekonomi ...
Listan är lång. Så snälla företagen är som informerar elever. Och hur mycket kritisk textanalys ingår i lärarutbildningen?
Björklund-utvisning
Svt: Godmorgon 09-03-11
Jan Björklund om arbetet med den nya skollagen:
Utgränsningen: lugn och ro i klassrummet. Utanför finns de utvisade.
Varför de stör? Det finns inget "varför": dom är störande. Man kan inte göra något åt det - bara åt dom.
Det är som det är. Dom är som dom är. Och dom ska utvisas från vårt fina samhälle. Det måste bara vara så, om Björklund själv får välja.
Jan Björklund om arbetet med den nya skollagen:
"Möjligheten att visa ut en elev som är väldigt störande måste få finnas för att lugn och ro i klassrummet."Maktspråket: den måste få finnas. Punkt.
Utgränsningen: lugn och ro i klassrummet. Utanför finns de utvisade.
Varför de stör? Det finns inget "varför": dom är störande. Man kan inte göra något åt det - bara åt dom.
Det är som det är. Dom är som dom är. Och dom ska utvisas från vårt fina samhälle. Det måste bara vara så, om Björklund själv får välja.
12 mars 2009
James Atherton
Aldrig hört talas om honom? Synd!!!!
Han driver av de bästa och fylligaste webplatser om lärande, pedagogik, undervisning och allt annat som hör ihop med det. Ta bara hans förklaring för SOLO-taxonomin!
Men utforska själv: http://www.learningandteaching.info och http://www.doceo.co.uk
Han driver av de bästa och fylligaste webplatser om lärande, pedagogik, undervisning och allt annat som hör ihop med det. Ta bara hans förklaring för SOLO-taxonomin!
Men utforska själv: http://www.learningandteaching.info och http://www.doceo.co.uk
13 februari 2009
hade Björklund rätt?
Skolverket har nu kommit med en undersökning som sägs visa att Björklund i sina valtal nog i alla fall hade delvis rätt. Läsförståelse över medel, matte och naturvetenskap någonstans kring medel, trivseln är hög. (Rapporten i sig är en utmärkt lektion i undfallenhet: hur man visar att chefen har rätt även när han har fel)
Men vad sa Björklund egentligen?
Björklund hävdade att tillgänglig forskning visar att svenska elever är sämre än de flesta andra, att de är frånvarande, lata, ovilliga att lära sig, och dessutom aggressiva och hotfulla. Skolan är i förfall, därför att sossarna inte har fattat detta. Och nu skulle skolan räddas genom att omvandlas, genom kontroll, disciplin, maktutövning, förmedlingspedagogik och enkla, raka kunskaper.
Björklund hävdade helt enkelt att skolans människosyn är fel.
McGregor formulerade våra grundantaganden om andra människor i två ytterlighetskategorier:
Båda kategorierna är självuppfyllande. X-ledare litar inte på människor, som då inte tycker det är kul att jobba. De känner sig övervakade, misstrodda, kontrollerade, och gör därför så lite som möjligt. Uppmuntrade människor känner att ledarna litar på dem och blir aktiva.
Björklund ser X-människor omkring sig: lärare såväl som elever. Båda skall kontrolleras och styras.
Därför skall enkla baskunskaper förmedlas: det kan kontrolleras. Därför betyg: ett makt- och kontrollmedel. Därför tillsyn: annars sitter de lata jäklarna i personalrummet och fikar, medan eleverna chattar och sms:ar hela dagarna. Kaserngård eller kaos, var och är Björklunds budskap.
Nej, Björklund hade inte rätt. Inte ens delvis.
Men Björklunds skola kommer kanske att göra att han får rätt, om inte lärare och elever smiter undan och ägnar sig lite åt lärande vid sidan om faktaförmedling, disciplin och kontroll.
Men vad sa Björklund egentligen?
Björklund hävdade att tillgänglig forskning visar att svenska elever är sämre än de flesta andra, att de är frånvarande, lata, ovilliga att lära sig, och dessutom aggressiva och hotfulla. Skolan är i förfall, därför att sossarna inte har fattat detta. Och nu skulle skolan räddas genom att omvandlas, genom kontroll, disciplin, maktutövning, förmedlingspedagogik och enkla, raka kunskaper.
Björklund hävdade helt enkelt att skolans människosyn är fel.
McGregor formulerade våra grundantaganden om andra människor i två ytterlighetskategorier:
- X-synen säger att människor är lata och arbetsovilliga. De måste kontrolleras, styras med tydliga order, och ledas med hot, straff och uppmuntran. Människor vill slippa ansvar, och därför måste ledaren själv behålla ansvaret.
- Y-synen utgår ifrån att människor vill utvecklas och ta ansvar, bara de ges utrymme till det. De arbetar och strävar för att de själva vill. Uppmuntran är värdefull, medan hot och straff snarare skapar hinder.
Båda kategorierna är självuppfyllande. X-ledare litar inte på människor, som då inte tycker det är kul att jobba. De känner sig övervakade, misstrodda, kontrollerade, och gör därför så lite som möjligt. Uppmuntrade människor känner att ledarna litar på dem och blir aktiva.
Björklund ser X-människor omkring sig: lärare såväl som elever. Båda skall kontrolleras och styras.
Därför skall enkla baskunskaper förmedlas: det kan kontrolleras. Därför betyg: ett makt- och kontrollmedel. Därför tillsyn: annars sitter de lata jäklarna i personalrummet och fikar, medan eleverna chattar och sms:ar hela dagarna. Kaserngård eller kaos, var och är Björklunds budskap.
Nej, Björklund hade inte rätt. Inte ens delvis.
Men Björklunds skola kommer kanske att göra att han får rätt, om inte lärare och elever smiter undan och ägnar sig lite åt lärande vid sidan om faktaförmedling, disciplin och kontroll.
12 februari 2009
studieförbud som tilläggs-straff
Ekot, 12/5:
Regeringen har uppdragit åt högskoleverket att undersöka att/om människor som har begått brott skall få studieförbud. Det blir förstås en förutsättningslös utredning, som bygger på utbildningsministerns förklaring:
• Och lönsamhetsmoralen säger att det är slöseri med resurser att utbilda ”dom där”.
• Och byråkratmoralen säger ”låt en myndighet hålla i yxan, så har jag inte sagt nåt”. Det är ju bara en regeländring, inget moral-beslut.
Så konstrueras neokonservativ liberalism - ingen har gjort nåt, och Lejonborg har bara tänkt högt.
Regeringen har uppdragit åt högskoleverket att undersöka att/om människor som har begått brott skall få studieförbud. Det blir förstås en förutsättningslös utredning, som bygger på utbildningsministerns förklaring:
Resonemanget tar avstamp i tanken att vissa utbildningar kräver att man är ostraffad. Men resonemanget begränsas inte till dessa. Lejonborg ställer frågan generellt. Men sedan backar han igen:– Det är slöseri med skattebetalarnas pengar och med den personens tid. Därför att det då är uppenbart att utbildningen inte kan fullföljas och då är det lika bra att antingen inte ta in studenten eller låta honom sluta omedelbart, säger Lars Leijonborg.
Men han tycker inte att saken är enkel, och vill understryka att grundregeln ska vara att den som begår brott ska kunna få en ny chans.
– Det är två principer som står mot varandra. Vi får se nu vad Högskoleverket kommer fram till, om man bör göra en sådan här regeländring, säger Lars Leijonborg.
- Alltså, den ena moralen säger att man är förlåten när man har avtjänat sitt straff.
• Och lönsamhetsmoralen säger att det är slöseri med resurser att utbilda ”dom där”.
• Och byråkratmoralen säger ”låt en myndighet hålla i yxan, så har jag inte sagt nåt”. Det är ju bara en regeländring, inget moral-beslut.
Så konstrueras neokonservativ liberalism - ingen har gjort nåt, och Lejonborg har bara tänkt högt.
5 februari 2009
3 februari 2009
integration eller assimilation
Enligt Ekot vill fp’s arbetsgrupp för skolan vill förbjuda undervisning på elevers modersmål. Men inte för diplomatbarnen som går i engelsk, tyska eller franska skolor, som klarar sig ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”.
Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förankring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med många invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:
Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.
Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.
Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.
Man är istället bekymrad för de stackars barnen vars föräldrar inte ”har någon förankring på arbetsmarknaden”, som går i kommunala skolor med många invandrare. De skall - enligt migrationsministern - så snabbt som möjligt sättas i en vanlig klass där undervisningen sker på svenska:
Vi talar om de kommunala skolor och friskolor där nyanlända barn och flyktingar som kommer till Sverige och ska bo kvar här går i.
Även om det går ut över grammatiken konstruerar hon den vanliga bilden: de kommer till Sverige och vill stanna. Alltså måste de lära sig att ta skeden i vacker hand. De skall lära sig våra regler, normer, värderingar - och de skall klippa alla band till det utländska, främmande, hemska.
Visserligen klarar sig alla barn, inte bara diplomatbarn, ”ganska bra när de får undervisning på sitt hemspråk”. Men diplomatbarn kan man inte tvångsassimilera, det skulle nog inte ambassadörerna gilla. Dom där andra, som ber att få komma hit - dom får lära sig hut.
Det är intressant att se hur folkpartiets kunskaps-essentialister krockar med folkpartiets svenskhets-essentialister.
26 januari 2009
förintelsen i läroböcker
Ur en lärobok i samhällskunskap:
Hitlers strävanden att utöka Tysklands makt genom krigsföring var till en början framgångsrika. I takt med att krigslyckan vände, blev dock nazismen allt grymmare. Rasförföljelserna utmynnade i folkmord på över sex miljoner judar, den s.k. Förintelsen.
i takt med - här indikeras ett samband. Om inte krigslyckan hade vänt hade alltså nazismen hållit sig till den vanliga grymheten, som före kriget när man slog ihjäl kommunister, mördade handikappade och psykiskt sjuka, höll pacifister och Jehovas Vittnen och kritiska journalister i läger där man bara pryglade dem lite grann och mördade lite då och då ... och de miljoner ryssar man lät svälta ihjäl i koncentrationsläger - de hade man förstås behandlat snällt om inte krigslyckan hade vänt ...
Hitlers strävanden att utöka Tysklands makt genom krigsföring var till en början framgångsrika. I takt med att krigslyckan vände, blev dock nazismen allt grymmare. Rasförföljelserna utmynnade i folkmord på över sex miljoner judar, den s.k. Förintelsen.
i takt med - här indikeras ett samband. Om inte krigslyckan hade vänt hade alltså nazismen hållit sig till den vanliga grymheten, som före kriget när man slog ihjäl kommunister, mördade handikappade och psykiskt sjuka, höll pacifister och Jehovas Vittnen och kritiska journalister i läger där man bara pryglade dem lite grann och mördade lite då och då ... och de miljoner ryssar man lät svälta ihjäl i koncentrationsläger - de hade man förstås behandlat snällt om inte krigslyckan hade vänt ...
18 januari 2009
skolan ska fostra
Ibland lyckas skolan - trots sina insatser. Martin Smedjebäck skriver i sin blogg om två 11-åringar som hävdar sina åsikter. Till synes menade att det inte är så bra att tillverka missiler för att döda människor. De ville inte lussa på Saab Bofors Dynamics.
Fick de beröm som Karl-Bertil på julafton? De demonstrerade ju kristen etik och västerländsk humanism? Och nog skall skolan uppmuntra elever att tala för sina åsikter?
Inte direkt: de kritiserades och motarbetades av både vuxna och klasskamrater för att de inte ”ställer upp”.
Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större (Uppsala Universitets motto).
Eller: etik är bra, affärer är bättre?
Fick de beröm som Karl-Bertil på julafton? De demonstrerade ju kristen etik och västerländsk humanism? Och nog skall skolan uppmuntra elever att tala för sina åsikter?
Inte direkt: de kritiserades och motarbetades av både vuxna och klasskamrater för att de inte ”ställer upp”.
Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större (Uppsala Universitets motto).
Eller: etik är bra, affärer är bättre?
1 januari 2009
freire
Med tanke på den förhärskande definitionen på undervisning ett trotsigt citat av Paolo Freire:
(Ur: Pedagogik för förtryckta, 1972)
Titeln är lite märklig, med tanke på att originalet snarare heter ”De förtrycktas pedagogik”. Man ser hur svår tanke på de förtrycktas självbefrielse egentligen är ...
Att undervisa är inte att programmera
utan att problematisera,
inte att ge svar på frågor
utan att kasta fram frågor,
inte att överföra uppfostraren till eleven
utan att provocera till självbestämning.
(Ur: Pedagogik för förtryckta, 1972)
Titeln är lite märklig, med tanke på att originalet snarare heter ”De förtrycktas pedagogik”. Man ser hur svår tanke på de förtrycktas självbefrielse egentligen är ...
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)