Om man letar efter lite ovanliga dokumentärer:
http://www.archive.org/
http://freedocumentaries.org/
26 maj 2011
25 maj 2011
Diskussion är bra för förståelsen
http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/gruppdiskussionerkanokaforstaelsenavfysikilaos.5.4ba252ed12fc1940b8c80001374.html
Elever diskuterar med varandra och förstår bättre. Man uttrycker sina tankar, sorterar dem, hör hur andra sorterar sina tankar. Men när det finns olika åsikter måste de diskuteras, det hjälper inte att bara rösta.
Det intressanta är kanske att läraren spelar en viktig roll som moderator - men inte som den björklundska förkunnaren av kunskap och visdom.
Deliberation i klassrummet ...
Elever diskuterar med varandra och förstår bättre. Man uttrycker sina tankar, sorterar dem, hör hur andra sorterar sina tankar. Men när det finns olika åsikter måste de diskuteras, det hjälper inte att bara rösta.
Det intressanta är kanske att läraren spelar en viktig roll som moderator - men inte som den björklundska förkunnaren av kunskap och visdom.
Deliberation i klassrummet ...
Ojämlikhet är inte bra för hälsan
<http://www.forskning.se/pressmeddelanden/pressmeddelanden/situationeniskolklassenpaverkarhalsansomvuxen.5.76f79b421300ac274968000148.html>
Elever som har färre vänner och lägre status bland sina klasskamrater har sämre hälsa som vuxna. En ny doktorsavhandling visar dessutom att gå i en skolklass med en ojämlik statusfördelning är kopplat till sämre hälsa i vuxenlivet. Oavsett om eleven själv har låg eller hög status.
Det är ojämlikheten i sig som är dålig för den framtida hälsan. Även elever med hög status i klassen mår sämre som vuxna.
Det ser inte bra ut för nyliberalismens myter om skillnader som sporre för eleverna. Tvärtom. Det är samarbete och jämlikhet som gynnar utvecklingen ...
terminologi
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/egnanyheter/sprakbruketinoundervisningenkanvaraorsaktillalltsamreresultatipisa.5.4ba252ed12fc1940b8c80001272.html>
Intressant tanke i samband med Pisa-nedgången: lärare pratar ”vardagssvenska”, men prov och test använder den exakta vetenskapliga terminologin. Elever förstår inte uppgifterna.
OK, ropar vän av ordning: åter till begrepps- och definitionspluggande. Strunta i vardagskopplingarna.
Men: att lära sig begrepp utan att koppla dem till vardagen är meningslös: man förstår dem inte, och kan inte använda dem. Men att lära sig fenomen utan att kunna ”spika fast dem” i begrepp leder till att man inte kan jobba med dem. Man kan hänga upp tankar på begrepp - har man inga begrepp kan man inte hänga upp dem.
Alltså: Mer begrepp NÄR elever har förstått ett vardagsfenomen och vill hänga upp det på något.
Intressant tanke i samband med Pisa-nedgången: lärare pratar ”vardagssvenska”, men prov och test använder den exakta vetenskapliga terminologin. Elever förstår inte uppgifterna.
OK, ropar vän av ordning: åter till begrepps- och definitionspluggande. Strunta i vardagskopplingarna.
Men: att lära sig begrepp utan att koppla dem till vardagen är meningslös: man förstår dem inte, och kan inte använda dem. Men att lära sig fenomen utan att kunna ”spika fast dem” i begrepp leder till att man inte kan jobba med dem. Man kan hänga upp tankar på begrepp - har man inga begrepp kan man inte hänga upp dem.
Alltså: Mer begrepp NÄR elever har förstått ett vardagsfenomen och vill hänga upp det på något.
Läxfria skolor är bättre
Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
Läxfria skolor är bättre
Läxfria elever blev bra på att ta ansvar för sitt lärande
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
<http://www.forskning.se/fordigiskolan/larare/skolexempel/laxfriaeleverblevbrapaatttaansvarforsittlarande.5.6356b4f112f7fbfa9b38000924.html>
”Ingenstans i skolans styrdokument står något om läxor. Ändå är de självklara i de flesta skolor. Många forskare ser samband mellan läxor och resultat, andra hittar inga alls. Rotundaskolan är en helt läxfri skola - med resultat klart över riksgenomsnittet.”
Det är kanske dags att se läxor som del av en konservativ tradition: det har alltid varit så.
Men framför allt att se läxor som del av en nyliberal syn på människor och lärande: Alla är lika, och alla har samma chans. Förlorarna har helt enkelt inte ansträngt sig.
Som Anatol France i L'Affaire Crainquebille (1901) konstaterade är lagen ytterst rättvis: den förbjuder både rika och fattiga att tigga och att sova under Paris’ broar. Och läxor är också lika för alla.
13 maj 2011
Ambjörn Naeve om nätbaserat lärande
http://www.vastervik.se/sites/hc/templates/Hc_IframePage.aspx?id=15045
- något för högskolan att fundera över?
- något för högskolan att fundera över?
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)