"Anyone who is capable of getting themselves made President should on no account be allowed to do the job." (Douglas Adams).
Det gäller väl lärare också? Alla som vill förmedla sanningen, som vet hur det egentligen är och som skall berätta det för oskyldiga elever, som ska syssla med kunskapen, den rena kunskapen och ingenting annat an kunskapen - de borde ”on no account be allowed to do the job”.
Istället borde vi ta in tvivlarna, ty utan tvivel är man inte klok. (Tage Danielsson).
Och tvivlarna kan tänka sig att det finns flera olika perspektiv.
Och det i sin tur gör det ju intressant att lyssna på andra och samtala med dem. Även när de är elever.
Det skulle bli intressanta antagningssamtal …
22 mars 2013
17 mars 2013
Är Wikipedia neutral, eller positionsmedveten?
www.mdpi.com/1999-5903/4/4/1086
Cap, C.H. Towards Content Neutrality in Wiki Systems. Future Internet 2012, 4, 1086-1104.
Abstract: The neutral point of view (NPOV) cornerstone of Wikipedia (WP) is challenged for next generation knowledge bases. A case is presented for content neutrality as a new, every point of view (EPOV) guiding principle. The architectural implications of content neutrality are discussed and translated into novel concepts of Wiki architectures. Guidelines for implementing this architecture are presented. Although NPOV is criticized, the contribution avoids ideological controversy and focuses on the benefits of the novel approach.
Jag ska utveckla detta i dagarna. Preliminärt tycks det ge stöd till Teun A. van Dijks uppfattning att kunskap är den uppsättning föreställningar som stämmer överens med hegemoniella diskurser. Men vad är alternativet, speciellt för undervisningen?
Alternativet till ”Björklund bestämmer sanningen, och skolan är hans profet” kan inte vara ”anything goes”. Men perspektivmedvetenhet? Diskursmedvetenhet? Dekonstruktion, kritisk analys? Jag tror att det kan ge något …
Cap, C.H. Towards Content Neutrality in Wiki Systems. Future Internet 2012, 4, 1086-1104.
Abstract: The neutral point of view (NPOV) cornerstone of Wikipedia (WP) is challenged for next generation knowledge bases. A case is presented for content neutrality as a new, every point of view (EPOV) guiding principle. The architectural implications of content neutrality are discussed and translated into novel concepts of Wiki architectures. Guidelines for implementing this architecture are presented. Although NPOV is criticized, the contribution avoids ideological controversy and focuses on the benefits of the novel approach.
Jag ska utveckla detta i dagarna. Preliminärt tycks det ge stöd till Teun A. van Dijks uppfattning att kunskap är den uppsättning föreställningar som stämmer överens med hegemoniella diskurser. Men vad är alternativet, speciellt för undervisningen?
Alternativet till ”Björklund bestämmer sanningen, och skolan är hans profet” kan inte vara ”anything goes”. Men perspektivmedvetenhet? Diskursmedvetenhet? Dekonstruktion, kritisk analys? Jag tror att det kan ge något …
15 mars 2013
Sexualitet
Jag förbereder en föreläsning om sexualitet. Några länkar som är bra att ha:
Ungdomsmottagningen på nätet:
Vi jobbar utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att vi tydliggör och ifrågasätter normer som påverkar individers möjlighet till makt på olika nivåer. Att tillhöra en norm, något som anses vanligt och inte brukar ifrågasättas, innebär fördelar. Ofta blir fördelarna synliga först om man bryter mot normen. En vit heterosexuell man utan funktionsnedsättning har till exempel lättare att göra sin röst hörd än en homosexuell kvinna med icke-svensk bakgrund. Ju färre normer man passar in i, desto mindre möjlighet ges man att påverka. Motsatt har den som befinner sig inom en norm en sorts outtalad rätt att uttala sig om dem som befinner sig utanför.
Skepchick:
… varför inte ta en lite tankeställare. Är du ärlig mot dig själv och dina nära och kära? Har du gjort ett aktivt och informerat val i hur du lever ditt liv? Vare sig det är innanför eller utanför normen. Och att ta sig en tankeställare kan som biverkan också göra att du kanske lär dig mer om hur människor som inte är så lika dig fungerar. En rätt bra biverkan, eller hur?
RFSL Ungdom: Bryt (3:e upplaga)
RFSL Ungdom: Under huden. Sexualundervisning och normkritisk pedagogik.
RFSL: Någonstans går gränsen - Lärarhandledning om kön, sexualitet och normer i unga människors liv.
Material som kan köpas från Rädda Barnens ungdomsförbund:
O(s)köna normer: normkritiskt metodmaterial (2010)
Varför måste man inte komma ut som hetero? (2009)
Material för (främst) förskolan och yngre barn: http://www.jamstallt.se/docs/material.htm
För vidare läsning:
Brade et al, I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning (2008)
Kumashiro, Troubling Education. Queer activism and Antiopressive pedagogy (2002)
Martinsson & Reimers (red.), Skola i normer (2008)
Martinsson et al, Norms at Work: Challenging Homophobia and Heteronormativity (2007)
(Puls Biologi 1999, Natur & Kultur.)
Vad döljs?
Makten (inte ”det är fel att några har makt att döma, utan ”använd inte din makt, i alla fall inte på ett tanklöst sätt”).
Normaliteten (föreställning om ”vi själva” - inte ”man själv”)
döljs: mångfald, istället indikeras ”vår inriktning” och ”andras inriktning”)
Fokus på de andra (inte ”varför blir du så rädd att du fördömer?”, utan fokus på en normaliserad fördömande-process: det är så vanligt att man fördömer andra att man behöver uppmana folk att sluta med det)
Ungdomsmottagningen på nätet:
Vi jobbar utifrån ett normkritiskt perspektiv. Det innebär att vi tydliggör och ifrågasätter normer som påverkar individers möjlighet till makt på olika nivåer. Att tillhöra en norm, något som anses vanligt och inte brukar ifrågasättas, innebär fördelar. Ofta blir fördelarna synliga först om man bryter mot normen. En vit heterosexuell man utan funktionsnedsättning har till exempel lättare att göra sin röst hörd än en homosexuell kvinna med icke-svensk bakgrund. Ju färre normer man passar in i, desto mindre möjlighet ges man att påverka. Motsatt har den som befinner sig inom en norm en sorts outtalad rätt att uttala sig om dem som befinner sig utanför.
Skepchick:
… varför inte ta en lite tankeställare. Är du ärlig mot dig själv och dina nära och kära? Har du gjort ett aktivt och informerat val i hur du lever ditt liv? Vare sig det är innanför eller utanför normen. Och att ta sig en tankeställare kan som biverkan också göra att du kanske lär dig mer om hur människor som inte är så lika dig fungerar. En rätt bra biverkan, eller hur?
RFSL Ungdom: Bryt (3:e upplaga)
RFSL Ungdom: Under huden. Sexualundervisning och normkritisk pedagogik.
RFSL: Någonstans går gränsen - Lärarhandledning om kön, sexualitet och normer i unga människors liv.
Material som kan köpas från Rädda Barnens ungdomsförbund:
O(s)köna normer: normkritiskt metodmaterial (2010)
Varför måste man inte komma ut som hetero? (2009)
Material för (främst) förskolan och yngre barn: http://www.jamstallt.se/docs/material.htm
För vidare läsning:
Brade et al, I normens öga. Metoder för normbrytande undervisning (2008)
Kumashiro, Troubling Education. Queer activism and Antiopressive pedagogy (2002)
Martinsson & Reimers (red.), Skola i normer (2008)
Martinsson et al, Norms at Work: Challenging Homophobia and Heteronormativity (2007)
_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/_/
”Det är viktigt att inte tanklöst fördöma människor som har en annan inriktning än vi själva”. (Puls Biologi 1999, Natur & Kultur.)
Vad döljs?
Makten (inte ”det är fel att några har makt att döma, utan ”använd inte din makt, i alla fall inte på ett tanklöst sätt”).
Normaliteten (föreställning om ”vi själva” - inte ”man själv”)
döljs: mångfald, istället indikeras ”vår inriktning” och ”andras inriktning”)
Fokus på de andra (inte ”varför blir du så rädd att du fördömer?”, utan fokus på en normaliserad fördömande-process: det är så vanligt att man fördömer andra att man behöver uppmana folk att sluta med det)
13 mars 2013
Pedagogisk filosofi
Jag har precis läst ett antal arbeten om pedagogisk filosofi.
Det fanns två uppgifter:
2. I den andra delen kan man se samma mönster om och om igen: Läraren har kunskap, elever har ingen kunskap. Läraren förklarar hur det är, och sen får studenterna diskutera det och tillämpa det på olika exempel.
Beroende på den filosofiska pedagogik som hade valts i den första delen beskrevs detta som ”Learning by doing” (att öva in given kunskap förankrades därmed hos Dewey), eller som ”scaffolding” och ”den proximala zonen” (lärarens förmedling av den sanna, korrekta och objektiva bilden av verkligheten förankrades därmed hos Vygotskij.
En text lyckades till och med att kombinera ”fokus på det lärande subjektet och dess verklighet” med förmedlingspedagogik (genom ”jag skall berätta för dem att de skall bli fria och kritiskt tänkande människor”).
Den egna erfarenheten av förmedlingspedagogik och essentialistisk kunskapssyn har alltså lett till en total hegemoni för essentialismen - till och med när man uttryckligen säger sig konstruera en icke-essentialistisk undervisning.
Det fanns två uppgifter:
- att beskriva en pedagogisk filosofi, och
- att förklara hur man skulle undervisa utifrån denna filosofi.
- holistiska beskrivningar utifrån principer som kunskapssyn, ontologi, premisser, antaganden, ideologi, utopi
- atomistiska beskrivningar som räknar upp detaljer utan inbördes sammanhang eller rangordning
2. I den andra delen kan man se samma mönster om och om igen: Läraren har kunskap, elever har ingen kunskap. Läraren förklarar hur det är, och sen får studenterna diskutera det och tillämpa det på olika exempel.
Beroende på den filosofiska pedagogik som hade valts i den första delen beskrevs detta som ”Learning by doing” (att öva in given kunskap förankrades därmed hos Dewey), eller som ”scaffolding” och ”den proximala zonen” (lärarens förmedling av den sanna, korrekta och objektiva bilden av verkligheten förankrades därmed hos Vygotskij.
En text lyckades till och med att kombinera ”fokus på det lärande subjektet och dess verklighet” med förmedlingspedagogik (genom ”jag skall berätta för dem att de skall bli fria och kritiskt tänkande människor”).
Den egna erfarenheten av förmedlingspedagogik och essentialistisk kunskapssyn har alltså lett till en total hegemoni för essentialismen - till och med när man uttryckligen säger sig konstruera en icke-essentialistisk undervisning.
7 mars 2013
what keeps me going?
Studenter.
Studenter som vill diskutera didaktik, som ifrågasätter sina och mina antaganden och föreställningar.
Studenter som vill diskutera vidare, dra slutsatser, fundera, vända frågor fram och tillbaka.
Studenter som överger de enkla lösningar ("det vet ju alla") och vågar sig ut i det okända: jamen vad skulle hända om ...
Studenter som tänker kritiskt, vill se samband, vill diskutera förklaringar och möjligheter.
Så länge det händer åtminstone en gång om året är jag lycklig.
Studenter som vill diskutera didaktik, som ifrågasätter sina och mina antaganden och föreställningar.
Studenter som vill diskutera vidare, dra slutsatser, fundera, vända frågor fram och tillbaka.
Studenter som överger de enkla lösningar ("det vet ju alla") och vågar sig ut i det okända: jamen vad skulle hända om ...
Studenter som tänker kritiskt, vill se samband, vill diskutera förklaringar och möjligheter.
Så länge det händer åtminstone en gång om året är jag lycklig.
5 mars 2013
The future of learning
Sugata Mitra, Build a School in the Cloud: http://youtu.be/y3jYVe1RGaU
The Future of Learning: https://www.youtube.com/watch?v=xNzt_xaVYa0
Och titta här: From Classrooms to Learning Ecologies
BBC World Class: http://www.bbc.co.uk/worldclass/17384172 och http://www.bbc.co.uk/worldclass/17366581
En kort BBC-film om Sugata Mitras experiment, speciellt the Granny Method och The idea of the Granny Cloud.
Observera:
The Future of Learning: https://www.youtube.com/watch?v=xNzt_xaVYa0
Och titta här: From Classrooms to Learning Ecologies
BBC World Class: http://www.bbc.co.uk/worldclass/17384172 och http://www.bbc.co.uk/worldclass/17366581
En kort BBC-film om Sugata Mitras experiment, speciellt the Granny Method och The idea of the Granny Cloud.
Observera:
- lärande är en social process! It’s all in the Power of Four.
- lärande börjar med en fråga.
2 mars 2013
Lärares status
Lärares status ökar inte, trots att Herr Björklund regelbundet beslutar att lärares status skall höjas. Men det kunde vara värre …
(Alla människor är rövhål. Ingen tycker om mig. - Det kan man verkligen säga! - Också lärare? - Meterolog.)
(Alla människor är rövhål. Ingen tycker om mig. - Det kan man verkligen säga! - Också lärare? - Meterolog.)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)