Varför är en modell inte en orsak? Varför kan man inte säga så här:
• Lärare X är taskig mot tjejer därför att han har en negativ kvinnosyn.
• Lärare Y är taskig mot invandrarelever för att han är rasist.
• Politiker Z privatiserar järnvägen på grund av hans neoliberala åsikter.
Själv har jag feber för att jag är förkyld. Eller för att jag har blivit smittad. Eller för att jag har för hög kroppstemperatur. Eller … ?
Som ”diskursare” är det enklare: hos lärare X kan man observera vissa praktiker och tankestrukturer som kan beskrivas som ”negativ kvinnosyn”. Kvinnosyn är alltså en tankemodell som skall sammanfatta allt han gör och säger gentemot tjejer. Den skall helst också kunna förutsäga vad han kommer att göra gentemot nästa kvinnliga elev.
Det är besvärligt när studenter reifierar modeller, föreställningar och tankekonstruktioner och rentav hanterar dem som orsaker till människors handlande. Jag har ingen aning vad jag skall göra åt det.
En observation: reifieringen passar ihop med toleranspedagogik och förkunnelsepedagogik som vill gärna att människor får en bättre människosyn och kunskapssyn, har jag märkt. Om ”dom” har en negativ människosyn måste man ju ge dem en bättre sådan. Om de har en gammaldags kvinnosyn måste vi ju frälsa dem till en nyare sådan. Som i läroplanerna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar